År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial.

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället.

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år..

Syfte: Syfte med uppsatsen är att öka vår kunskap om product displacement samt att utreda den påverkan product displacement har på mottagaren sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Pararellt undersöks om fenomenet kan vara en fördel eller nackdel i marknadskommunikationen. Utgångspunkten i utredningen är att varumärkesinnehavare själva använder sig av product displacement.Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Metodvalet har sin utgångspunkt i den bristande teorin då fenomenet product displacement är ett nytt begrepp sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Undersökningen bygger på tjugo kvalitativa intervjuer med mottagare av product displacement samt två respondenter med yrkesanknytning inom marknadsföring.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast product displacements effekter på mottagaren som i vårt fall är begränsat till studenter i ålder 20-25 år.

Studiens syfte är att utifrån ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska användas i skolan. Empirin består av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhälleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhållande till samhället. De centrala delarna i mindfulness är att lära sig bli en mer medveten och reflekterande människa samt att inta ett accepterande förhållningssätt.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

1980 infördes teknikämnet som obligatoriskt ämne i grundskolan. När sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mål uppsatta redan för år 5. Sedan dess har det gått några år och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikämnet inte ser ut som det borde göra enligt läroplanen. Syftet med detta arbete är att gå in och titta på faktorer som varit med och påverkat denna utveckling av ämnet. Arbetet är främst byggt på ett empiriskt tillvägagångssätt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Personalkontoret på Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation på sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, där syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lärande inom LTH. För att finna svar på detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare från personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade många olika arbetsuppgifter, där de såg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lärt sig sitt arbete. Mycket av lärandet skedde framför datorn där arbetsuppgifterna utfördes i stor utsträckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansågs i vissa fall som svår.

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad..