Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11?s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11?s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

The purpose of the present study is to explore differences in the musical opinions and preferences and the quality of written language between pupils of two age groups (12 and 17 resp). Two classes were chosen, one from each age level. Each class/group was also divided by gender. The pupils asked to write an essay on their musical opinions and preferences. The essays were analyzed with respect to musical content and linguistic form.

Studien undersöker två förskoleklasslärare och deras arbetssätt genom metoderna observationer samt intervjuer. Båda förskoleklasslärarana arbetar på samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lärarna har ägt rumunder en längre period för att på så vis visa likheter samt skillnader i lärarnas arbetssätt och förhållningssätt gentemot eleverna. Det finns inget rätt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssätt men skillnaderna som kan uppstå kan vara relevanta för elevernas utveckling och lärande. Studien tar hänsyn till två olika teoretiska utgångspunkter som är varandras motsatser inom barns utveckling och miljö.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

BAKGRUND: Forskning tyder på att arbetslaget är av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lära av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utsträckning. Det finns många teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nå utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsättningar, både praktiska och sociala.SYFTE: Syftet är att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, både inom och utanför avsatt tid för möten, används som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har använt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvärld. Sex pedagoger intervjuades från olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen är av stor vikt.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..

Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier.

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden.

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.