Sökresultat:
38879 Uppsatser om Pedagogik inom förskolan - Sida 46 av 2592
Kulturskolan i Sandviken : ett byggprojekt och en trÀdgÄrdsmÀstares möjliga roll i detta
I denna rapport fÄr du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstÄr och vad entreprenad innebÀr samt vad din roll som trÀdgÄrdsmÀstare Àr i den hÀr typen av projekt. Rapporten har genom att hÄlla fokus pÄ ett specifikt projekt en röd trÄd som Àr lÀtt att följa för dig som lÀser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnÄ sÄ god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut frÄn dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lÀgger in ett önskemÄl till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö.
Tala matematik - med lÀrobokens hjÀlp?
Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.
LĂ€ra med system : kvalitativ studie av tre kursplattformar
Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..
Traditioner i tiden: en studie av kommunala musikskolans
verksamhetskultur
Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.
Att frÀmja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar : - en kvalitativ studie om sjuksköterskans erfarenheter
Bakgrund: Ett mÄngkulturellt samhÀlle kan vara en utmaning för sjukvÄrdspraxis. Tillit Àr viktigt för att kunna bygga en vÀlfungerande relation mellan en patient och vÄrdgivare.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att frÀmja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vÄrdenheter i Stockholm. En kvalitativ design anvÀndes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrÄn de fyra kategorier och tvÄ underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vÄrd, med underkategorin vÀrdet av tolksamtal; kroppssprÄkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gÀllande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; nÀrstÄendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att sprÄksvÄrighet Àr ett hinder för kommunikation och för frÀmjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder pÄ att empati och lyhördhet Àr grunderna för att frÀmja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att dÀr sprÄket inte rÀcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.
?Kom nu dÄ, vadÄ? Barnprogram i TV2!? : I RELATION TILL BARNSTUGEUTREDNINGEN Pà 1970-TALET
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter inkrÀktade pÄ den syn man hade pÄ barn och barnprogram under 1970-talet. För att fÄ en förstÄelse för debatten och kritiken som Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter fick, undersökte vi Àven vilka vÀrderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har Àven genomfört intervjuer med Magnus HÀrenstam, Brasse BrÀnnström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher frÄn programserien..
Kultur, förÀndring och delaktighet inom sjukvÄrden : sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning av en organisationsförÀndring
OrganisationsförÀndring och dess effekter Àr nÄgot som mÄnga upplever. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförÀndring inom sjukvÄrden. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger pÄ en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid tvÄ olika avdelningar pÄ ett sjukhus i SkÄne, dÀr verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförÀndring, en sammanslagning av tvÄ avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen sjÀlva önskat en sammanslagning, inte minst utifrÄn behovet av en ny chef. Denna önskan Àr enligt respondenterna, en av avdelningarnas frÀmsta syfte till organisationsförÀndringen.
Dyslexiidentifiering: en kvalitativ studie om dyslexiupptÀckter pÄ gymnasiet
Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi pÄ gymnasienivÄ för att fÄ svar pÄ varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien Àr att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut pÄ gymnasienivÄ samt se hur verktyg/metoder som tillhandahÄlls fungerar. VÄrt arbete har utgÄtt ifrÄn frÄgor som:Vilka erfarenheter har pedagoger pÄ gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, sÄsom metoder och verktyg, Àr de tillrÀckliga för att upptÀcka dyslektiker?ForskningsomrÄdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger pÄ fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen Àr ett komplext problem dÀr sprÄkets betydelse har stor vikt för upptÀckterna.
Drama eller inte, det Àr frÄgan: en studie i anvÀndandet av
drama i grundskolans senare Är
Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.
Ledarskap och ledarstilar i grundskolans tidigare Är
Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.
De nya speciallÀrarna
Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.
PÄ tal om dyskalkyli : En studie om skolan, omgivningen och de potentiella hjÀlpmedel somfinns
Denna studie undersöker hur skolan och förÀldrar kan hjÀlpa och förbÀttra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgÄng. Undersökningen har gjorts medhjÀlp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och dÀrefter jÀmförts medvarandra, utifrÄn de fyra huvudkraven i det etiska förhÄllningssÀttet. Resultatet visaratt det finns mÄnga olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. DettaÀr faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjÀlp, hur förÀldrarna kanhjÀlpa eleven, om elevens syn pÄ sig sjÀlv men Àven om det överhuvudtaget kan sÀttaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjÀlp till dessa elever,med utgÄngspunk frÄn de faktorer som tas upp i resultatet..
Föds vi eller görs vi? Pedagogers sÀtt att tala och resonera kring genus och jÀmstÀlldhet i förskolan
BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jĂ€mstĂ€lldhet utifrĂ„n ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Ăven internationell forskning tas upp. Begrepp som Ă€r aktuella för studiens omrĂ„de lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhĂ€llet kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrĂ„n ett genusperspektiv.
Barns lÀrande vid den pedagogiska mÄltiden i förskolan
Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska mÄltiden har för barns lÀrande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den pedagogiska mÄltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet och resultatet blev att samtliga förskollÀrare sÄg den pedagogiska mÄltiden som en viktig lÀrande situation för barnen. Studien visade Àven att samtliga fyra förskollÀrare hade liknande mÄl med den pedagogiska mÄltiden, som att t.ex.
Barn vill "hjÀrna" lÀra! En studie om inlÀrningsstilar.
Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.