Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vår kännedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhållande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förståelse för hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka och motivera organisationer är viktigt ur så väl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. På en teoretisk nivå kan forskningsresultat bidra till den allmänna förståelsen om fenomenet standardisering, och på en praktisk nivå hjälpa företagare att bedöma och utvärdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från två företag som medverkar i nätverket för ISO 10667samt representanter från två rekryteringsbolag som i dagsläget står utanför nätverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mån kan minska risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

Strömbackaskolan i Piteå har en unik undervisningsmetod när det gäller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och näringsliv ett pågående projekt. I projektet får elever under skoltid lära sig hur ett bygge fungerar, eleverna får delta när man bygger hyreshus. Syftet med denna studie är att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begränsats till följande tre frågeställningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gäller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkäter och har genomförts på hösten 2010.

Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mäns större ansvar för familjelivet. Intresset är stort för hur föräldrar förenar kraven från sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förståelsen för förvärvsarbetande föräldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrån bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger på fem intervjuer med förvärvsarbetande föräldrar med 2-3 barn i åldern 1,5 till 15 år. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt på ett företag.

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid.

Våld i arbetslivet är ett samhällsproblem som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Människan spenderar stor del av sin vakna del på arbetet och upplevs våld i arbetslivet kan det få förödande effekt på en människas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat våld där arbetsgruppen är restaurangarbetare som jobbar i yttre tjänst med gästkontakt. Det är en grupp som väldigt få studier är baserade på trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till våld i arbetslivet såsom alkohol, sena nätter och gästhantering.Studiens syfte är att ta reda på vad de anställda som intervjuas anser vara våld på deras arbetsplats och hur det kan se ut men även vad det kan finnas för orsaker till våld på deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförståelse då denna har jobbat själv i restaurangbranschen i 15 år vilket kan vara både till en nackdel och fördel i studien.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ocheleven.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken.

I Sverige har det under de senaste årtiondena skett en samhällsutveckling som delvis har bidragit till att många människor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i särskilt stor utsträckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anställda som istället sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anställda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur anställda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka åsikter arbetsgivaren har kring detta område samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen på desamma kan komma att påverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skånska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att få två olika perspektiv på det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanställt och analyserat med hjälp av mitt teorikapitel, som bland annat innehåller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslångt lärande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det råder brist på främst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anställdas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anställda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har råd att anställa mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pedagoger i förskoleklassen uppfattar sitt uppdrag samt om det är förskolans eller skolans tradition som påverkar arbetet i förskoleklassen. Forskningsfrågorna handlade om syftet med förskoleklassen och på vilket sätt lärarna arbetar för att uppnå detta. Eftersom förskoleklassen är en syntes av förskolan och skolan har vi fördjupat oss i deras traditioner och därefter gjort kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskoleklassen. Resultatet visade att det finns två olika syften med förskoleklassen. Flertalet av pedagogerna ser på förskoleklassen som skolförberedande men en uttryckte också ett syfte som mer relaterar till att barnen ska få lära för sin egen skull, här och nu.