Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Natthärbärget ? en studie av ett skolteaterprojekt. Avsikten med denna studie är att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna kan få, och vilka färdigheter de tillägnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt. Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkät och enskilda samtal, eftersom jag dels ville fånga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sådan reagerade under processen. Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krävande eftersom han/hon går igenom olika faser och barriärer. Samtidigt ger denna process många nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhållning i en grupp och leda till ny förståelse hos den enskilda individen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people?s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre.

AbstractIn this essay, I have chosen to examine how four teachers in a work unit think and work with linguistic development and strategies, particularly in grade 4-6. The teaching profession has gradually become more like a cooperative profession. Therefore it is in a general pedagogic interest, to know, how each one of the teachers in the work unit, are thinking about linguistic development, teaching profiles and the significances of a work unit to achieve their aims to provide for all the individuals in their classrooms. My intention was to find out if a homogeneous work unit or a heterogeneous work unit is to prefer in work with linguistic development, which initially made me focus and realise the importance of each one of my informants? answers.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjälp gick att utveckla elevernas värdegrund rörande vänskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor långa slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berätta en saga som sedan blev basen för vänskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utläsa en utveckling angående vänskap använde vi oss av portfolio som eleverna själva tillverkade. När det gällde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.

The current curriculum requires a well functioning school library and an active use of it. In junior school grades 1-3 the children primarily learn basic skills. Knowledge about libraries and how to use them and different media is part of these skills. Therefore my intention was to investigate how school libraries in junior schools look, how they are used in the training and how they could be used in junior school education. I focus on the pedagogic role of the school library and the library as information center.I begin by going through what the school law and the curriculum say - or do not say - about the use of the school library.

AbstractAccording to a lot of people, movement contributes with a whole lot of positive things such as, learning, a better bodyknowledge, fellowship and koncentration. Movement has also proved to support many things regarding childrens development. According to Gun Sandborg-Holmdahl who is a teacher in pedagogic and Birgitta Stening who is an physical education teacher, movement and games commits many of the human senses wich contributes childrens ability to use their amagination and also spontanity. Games and movements have also shown to have good effects when it comes to childrens increased feeling to learn things. I have in this study, studied the South African school and their wiew on movement in school.