Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för pedagogers tankar kring arbete i åldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenheter både av åldersblandade och åldershomogena klasser. Lärarna arbetar på två olika skolor. Den ena skolan arbetar inte längre åldersblandat utan har valt att gå tillbaka till åldershomogena klasser. Resultatet visade det både finns fördelar och nackdelar med åldersblandade klasser.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.