Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.

Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och få en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från referenslitteratur och tidskrifter. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Till grund för intervjuerna utarbetades en intervjuguide fram, för att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter. Resultatet visar att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om vad som ingår i parodontal stödbehandling och när det är indicerat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur blivande lärare ser på ämnet idrott och hälsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras på en studiegrupp bestående av 229 lärarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter. Studenterna har fått besvara frågor om sin uppfattning och åsikter om ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utsträckning påverkar lärarstudenternas uppfattning om ämnet idrott och hälsa.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.