Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola I det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning.

Svenska som andraspråk SSA133Vt 2011Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enström.

Organisationer tillämpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att påverka anställdas beteende i en bestämd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av användaren. Denna studie ämnar därför till att fastställahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begränsande föranvändaren. Användares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anställningstid, ålder och chefsnivå har en inverkan på användarens uppfattning.Studien syftar även till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgår från Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begränsande.Användarens uppfattning mäts genom att fokusera på användarens effektivitet, dessinställning, dess utrymme för innovation, dess mål i korrelation till organisationens mål samtdess motivation.En avgränsning har gjorts till anställda med chefsbefattning på ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkätundersökning. Bivariat analys har i sin turtillämpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anställningstid, ålder respektive chefsnivå.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanställt utifrån respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av användarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulär med ämnesdidaktiska frågor, då ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om småkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal då momentet genomförs. Undersökningen är gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag där processen dokumenterades med hjälp av ljudupptagningar vid arbetslagsträffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkät till pedagoger. Arbetslaget använde de ämnesdidaktiska frågorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus låg på att barnen skulle få en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Förskollärarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det därmed, något förändrat för förskolans verksamhet, kan användas för att utveckla den ämnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmärksamheten mot småkrypen bl. a vad gäller utseende, beteende och benämning.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts.

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? ? Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94? ? På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god.

Vårt syfte med denna studie var att studera pedagogernas uppfattning om deras bemötande gentemot pojkar och flickor samt hur bemötandet sker mellan pedagog och barn under samlingen på förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger, där de flesta varit verksamma i förskolan i ca 20 år. Vi har även använt oss av observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.