Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer.Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts.Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog.

SammanfattningStudiens syfte är att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebär, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lärande och utveckling. Mina huvudfrågor är: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. På vilket sätt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör.

Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten..

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Den här studien är en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter på sin roll och relation till politiker. Syftet med studien är att identifiera hur stadsplanerare ser på sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman är fokus för studien: Stadsplanerarens syn på sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn på politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrån ett kunskaps-, kommunikations- och självbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker är till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men påverkas också av externa aktörer och intressenter. Både stadsplanerare och politiker strävar efter en friktionsfri planprocess, dock är det svårt att åstadkomma de har olika kunskapsnivåer, förväntningar och motiv.Två stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn på rollen som planerare och relation till politiker.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Förekomsten av naturkatastrofer runt om i världen tycks intensifieras och drabba allt fler människor. Människor som plötsligt står utan mat, vatten, tak över huvudet och med bristande energiförsörjning. Till synes som en reaktion på detta, växer det runt om i världen upp nationella och internationella organisationer i arkitektvärlden som vill utgöra en roll i återuppbyggnadsarbetet efter dessa katastrofer. Det verkar finnas ett stort engagemang bland både yrkesverksamma och studenter ? en vilja att vara en del av en världsförbättrande verksamhet.

Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat.