Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Examensarbete, 15 poängi LärarutbildningenVårterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glädje bygger man musik - men räcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet.

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Vi har även intresserat oss på samverkan mellan pedagogerna och föräldrar med annat modersmål än svenska. Vår studie grundar sig på observationer kring bemötande av föräldrar på förskolan. Vi undersökte hur pedagogerna såg på föräldrasamverkan och hur de arbetar kring samverkan med föräldrar, för att kunna få en bredare syn i vår studie om hur samverkan fungerar på de aktuella förskolorna. Som metod använde vi kvalitativ intervju då detta lämpade sig väl för oss för att vi skulle kunna få en bredare syn om hur samverkan fungerar på de aktuella förskolorna.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att väcka barns läsglädje. Det är av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan påverkas av skönlitteraturen. I vår litteraturgenomgång behandlar vi ämnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och föräldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vår undersökning är att synliggöra pedagogers och föräldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att väcka läsglädje.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå..

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inverkan pedagogers syn på barn, i de lägre åldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken påverkan detta synsätt har för barnen. Metoden som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; två förskollärare, två fritidspedagoger samt två barnskötare på två förskolor, en förskoleklass och två fritidshem i två kommuner. Resultatet av studien visar två skilda synsätt varav ett ?dubbelt? synsätt bland pedagogerna;Det ena sättet är att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmågor, erfarenheteroch behov. Det andra synsättet är att barn förvisso är kompetenta och till viss del har tidigare inlärda förmågor, men att barnet lär sig och utvecklas främst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

Syfte:Syftet med mitt arbete är att studera förskollärares syn på lekens betydelse i förskoleverksamhet samt deras syn på vilka förutsättningar för lek som finns i förskolan. I detta studerar jag också några förskollärares syn på förhållandet mellan fri och styrd lek i förskolans verksamhet. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer för att få så utförliga svar så möjligt på mina frågor. Mitt urval består av fyra utvalda pedagoger med olika lång erfarenheter av arbete i förskolan. Resultat: Efter gjorda intervjuer kan jag konstatera att de utvalda pedagogerna är medvetna om lekens betydelse för barnens utveckling och att de menar att det är viktigt att låta barn få stort utrymme för den fria leken.

 The purpose of this essay is to examine some teachers' reflections on the importance of mathematics in preschool and the importance of language, communication and conceptualization in children's mathematics learning. The study's methodology is based on a qualitative approach, where I interviewed four teachers who work with the 6 -year-olds in two different municipal schools. The study shows the importance of language and communication in mathematics learning. It also shows the importance of the teacher's attitude as well as the educational environment to capture children's curiosity and interest.  Purpose and Issues: The purpose of this study is to investigate some pedagogue?s descriptions of mathematics in the preschool class.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.