SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:? Vad innebär ledarskapet?? Vad är det som påverkar ledarskapet?? Hur kan man utveckla sig själv som ledare?? Vilken sorts ledare behöver barn idag?Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Syftet med mitt arbete är att ta del av Pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla. Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan. När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen.Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna.

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Det här arbetet är en studie av pedagogers tal om sin roll i leken. I litteraturdelen följer teorier och definitioner kring leken. Undersökningen bygger på intervjuer och frågeformulär med pedagoger i förskolan. Vi kom fram till att pedagogerna talade om leken på ett positivt sätt och var medvetna om lekens betydelse för barnen. Pedagogerna deltog i leken när de blev inbjudna av barnen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden påverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där de arbetade..

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010).

?Tidig läs- och skrivlek? Pedagogers och föräldrars tankar om läsning och skrivning i förskolan.

Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv.