Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien är att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten på en förskola respektive i en skola? Finns det några likheter respektive olikheter i verksamheternas sätt att använda sig av samt se på musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala när det gäller utveckling och lärande.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring flerspråkighet. De frågeställningar som vi utgått från är följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhåller sig till flerspråkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebär att vi inte letat beskrivningar av hur någonting är, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svårigheter med att definiera begreppet flerspråkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, användningsområden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berättelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att förstå, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknära forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska.

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med vår studie var att undersöka kärnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de återspeglas i verkligheten. Läroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundläggande värde för verksamhetens utformning såväl som dess innehåll och trycker mycket på den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lärande. Dessa delar har löpt som en röd tråd genom hela studien. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollärare på olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, läste igenom dem flera gånger, efter det tog vi ut meningsbärande citat, vilka vi även placerade i figur 1 på s.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.