NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

Syftet med studien Àr att belysa och uppmÀrksamma pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som upplevs med utomhuspedagogik. Studien kan Àven ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de anvÀnder miljön för att frÀmja lÀrandet hos barnen i sin verksamhet.Studien Àr utförd i tvÄ kommuner pÄ fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att fÄ en sÄ tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkÀtstudie, som sedan lÄg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder pÄ att pedagoger ser stora fördelar med utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla Àmnen kan lÀras likavÀl ute som inne. Det lÀrande som pedagogerna frÀmst beskriver frÀmjas av utomhuspedagogik Àr motoriska fÀrdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lÀrande kring konstruktion.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmÄga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krÀvs en nÀringsriktig kost. Vi har dÀrför sökt att fÄ fram vad som betraktas vara en nÀringsriktig mÄltid för barn. Genom enkÀtundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser lÀxor kan ha i skolan utifrÄn en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som stÄr i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring vÄra tre frÄgeomrÄden; lÀxor och undervisningen, lÀxor kopplad till kunskap och lÀxornas funktion. VÄr bakgrund och vÄrt resultat visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring lÀxan och att det bland annat Àr svÄrt att ge en definition av lÀxan. Detta Àr problematiskt bÄde för pedagogerna och för forskarna i vÄr undersökning.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska Àven ta reda pÄ hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssÀtt. Vi inleder med att titta pÄ vad forskningen visar om barns lÀrande och om det tematiska arbetssÀttet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.VÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi hÀmtat frÄn Ingrid Pramling-Samuelsson som Àr en kÀnd forskare om barns lÀrande. Hon strÀvar efter en helhetssyn dÀr barn lÀr genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.