I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn pÄ pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor i SkÄne ser pÄ, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer bestÄende av sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor ? tre pedagoger pÄ vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.