Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson HuvudfrÄgan Àr: ?Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar kring utevistelse?? Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar om utevistelse pÄ en vanlig, kommunal förskola idag pÄ 2000-talet? Hur upplever barnen det att gÄ ut? Vilken miljö vÀljer barnen helst och vad leker de dÀr? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tÀnker förÀldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har förÀldrarna sjÀlv för upplevelser nÀr det gÀller hÀlsa och allmÀnt mÄende? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och förÀldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under pÄ- och avklÀdningen samt under deras utevistelse pÄ gÄrden har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati pÄ grÀsrotsnivÄ - En fallstudie om barns delaktighet angÄende sin utemiljö Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas omhand. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur barn kan ges möjlighet att pÄverka sin nÀrmsta miljö och hur barns perspektiv anvÀnds för att skapa det demokratiska lÀrandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua pÄ en förskola dÀr barnen varit involverade. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att lÄta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur gÄr det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har varit samtalsintervjuer med tvÄ av de deltagande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn pÄ en förskola anvÀnder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn pÄ metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av bÄde pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen anvÀnder TAKK som stöd i kommunikationen frÀmst med vuxna och i mindre utstrÀckning med varandra. Pedagogernas anvÀndning av TAKK varierar och deras syn pÄ metoden Àr i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns anvÀndning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det Àr under de senaste tio Ären som man har börjat uppmÀrksamma barn som bevittnat vÄld och att dessa barn kan reagera pÄ samma sÀtt som barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och Àr i behov av stöd och hjÀlp. Syftet med studien Àr att öka kunskapen om SocialtjÀnstens och Polisens arbete med barn som bevittnat vÄld. MÄlet Àr att försöka förstÄ om det finns en skillnad pÄ myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat vÄld gentemot barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och hur denna skillnad i sÄ fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med SocialtjÀnsten och tre med Polisen.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie Àr Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi Àr blivande lÀrare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare Är (Gt).

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka konflikter och dess pÄverkan pÄ verksamhetenhar vÀckts dÄ vi har upplevt konflikter ute i förskolan. BÄde vad det gÀller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn pÄ konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen pÄverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervju. Detta dÄ vi ville ta reda pÄ vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras pÄ de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor och deltog i vÄra intervjuer.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick Àven reda pÄ vilka metoder de ansÄg var bÀst för att förebygga och lösa dem.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmÀrksammat att det Àr brist pÄ forskning om förÀldrars syn pÄ den fria leken. Och vi kunde inte hitta nÄgon avhandling om barns fria lek ur förÀldraperspektiv. DÀrför valde vi att lÀsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn sjÀlva skapar lekens innehÄll.