BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ nÄgra förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebÀr för barn med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod i vilken Ätta pedagoger har intervjuats angÄende sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar pÄ förskolor dÀr det finns barn med hörselnedsÀttningar. BÄde pÄ ordinÀra förskolor dÀr det finns barn hörselnedsÀttningar som Àr individintegrerade i en normalhörande barngrupp och pÄ förskolor som Àr specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsÀttningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som Àr inspirerad av fenomenografi och dÀr olika temaomrÄden har synliggjorts.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

NÀr tonÄringar utvecklar sin syn pÄ sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvÀrldens stöd och vÀgledning. Denna period av en mÀnniskas liv prÀglas av upptÀckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förstÄelse som bidrar till att de fattar hÀlsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hÀlsa och Àr sÄledes en sjÀlvklar arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsÀmnen pÄ olika högstadieskolor i tvÄ kommuner.

Matematik ingÄr i förskolans strÀvansmÄl, och Àr ett av mÄnga strÀvansmÄl i förskolan. Detta innebÀr att pedagoger skall strÀva efter dem och hitta tillfÀllen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlÀtta barnens vidareutveckling och hur medvetna de Àr om strÀvans mÄl i just matematik för förskolan. Vi har Àven valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess anvÀndning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sÀtt att lÀra ut matematik, men tyvÀrr hittar fÄ pedagoger tid att sÀtta sig in i det och förstÄ barns tÀnkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmÀrksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

I denna studie belyses pedagogers syn pÄ olikheter och om synen kan hÀrledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan pÄverka pedagogers syn, sÄsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhÀllsnormer och styrdokument. KlasslÀrarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven Àr en frÄgestÀllning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn pÄ olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsÀtt pÄverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsÀttet belyses och diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn pÄ arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkÀtstudie och genomfördes i ett lÀn i södra Sverige. PÄ BVC arbetar distriktssköterskor som Àr specialiserade i öppen hÀlso- och sjukvÄrd samt barnsjuksköterskor med utbildning i hÀlso- och sjukvÄrd för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer Àn hÀlften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansÄg i högre utstrÀckning Àn distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver ÄtgÀrdas.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra hur elever och pedagoger ser pÄ de konflikter de stöter pÄ i skolorna och om de har samma Äsikter kring vad en konflikt egentligen Àr. Eftersom begreppet konflikt har mÄnga olika definitioner har jag valt att redovisa nÄgra som Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstÄr Àr kommunikation, nÄgra viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring pÄ hur mÀnniskor kommunicerar har jag ocksÄ inkluderat.

Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frÄgor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhÄllningssÀtt som pedagoger har och som de tycker Àr viktiga dÄ de bemöter barns frÄgor om döden och nÀr de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har anvÀnts, eftersom mÄlet var att fÄ nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhÄllningssÀtt. Fyra pedagoger med förskollÀrarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna Àr barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebÀr, nÀr de sjÀlva fÄr erfarenhet av det dÄ t.ex.