Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan. För att fÄ en inblick i arbetssÀtten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet höglÀsning, vad de ser för syfte med höglÀsning samt hur de upplever sitt arbete med höglÀsning.Resultatet visar att höglÀsningen Àr en vanligt förekommande aktivitet, som kan se vÀldigt olika ut, dÀr de flesta av pedagogerna har planerade höglÀsningstillfÀllen men att höglÀsningen ocksÄ sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfÀllen. Oavsett om höglÀsningen Àr planerad eller spontan höglÀsning sÄ anvÀnder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer Àven pedagogers syn pÄ val av litteratur dÀr de Àven betonar vikten av att barnen fÄr vara med att vÀlja litteratur.  I diskussionen framhÄller jag att samtliga informanter Àr eniga om att höglÀsningen fyller mÄnga funktioner, dÀribland barnets sprÄkutveckling.                                               .

Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn pÄ naturvetenskap pÄverkar barnens förstÄelse och kunskaper om vÀxter i nÀromrÄdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrÄgor som ger oss möjlighet att undersöka och svara pÄ syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn pÄ en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrÄn vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om naturvetenskap.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Förskolan Àr en verksamhet dÀr stress Àr vanligt förekommande bÄde bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna vÀxer och pedagogerna fÄr alltmer press pÄ sig i sitt yrke. Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina Äsikter om och erfarenheter av omrÄdet stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lÀrarna ser stress som nÄgot som kommit starkare under senare Är och att detta till stor del kan bero pÄ förÀldrars stress och pÄfrestningar. Kraven frÄn omgivningen har ökat och det Àr viktigt att göra bra ifrÄn sig i sitt arbete.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt till barns lek. Metoddelen bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att förskollÀrarnas genomgÄende tankar kring lek Àr att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lÀrande. FörskollÀrarna betonar ocksÄ att den sociala och sprÄkliga kompetensen utgör den största delen av lÀrandet i leken. Tids- och utrymmesmÀssigt Àr leken prioriterad, men att det ÀndÄ förekommer skillnader som beror pÄ tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra förhÄllningssÀtt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. VÄr mÄlsÀttning Àr att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befÀsts. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har Àven fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhÄllningssÀtt till leken.Genom vÄra undersökningar har vi fÄtt fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende pÄ kön och att vÄr egen bakgrund pÄverkar oss i detta bemötande.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.