Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

FriluftsfrÀmjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, dÀr barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska fÄ uppleva, praktiskt utforska och lÀra med alla sina sinnen genom olika uttryckssÀtt. UtgÄngspunkten Àr barnens nyfikenhet och glÀdje och pedagogernas uppgift Àr att vara delaktiga i lÀrandet och utmana barnen pÄ ett lustfyllt sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt för att jÀmföra dessa med information frÄn FriluftsfrÀmjandet. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information frÄn FriluftsfrÀmjandet.VÄra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstÀmmer vÀl med FriluftsfrÀmjandets intentioner och beskrivningar med avseende pÄ verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt. NÄgot som framkom genom de bÄda kÀllorna Àr att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utstrÀckning. BÄde pedagogerna och FriluftsfrÀmjandet har som syfte att barnen ska fÄ kunskap om naturen och utveckla en naturkÀnsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn pÄ detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lÀrande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla Àr verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar pÄ att lÀrarna upplever att barnen lÀr sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen Àn vad det hade gjorts om surfplattan inte hade anvÀnts.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehÄll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strÀvansmÄlen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollÀrarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag Àven ta reda pÄ om förskollÀrarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit nÄgon skillnad för deras arbetssÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poÀngterar det undersökande och utforskande arbetssÀttet med fokus pÄ barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar Àven vikten av att fÄnga upp barns frÄgor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att stÀlla produktiva frÄgor.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

BAKGRUND: Vi har i vÄr undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgÄ ifrÄn konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn pÄ laborativ matematikundervisning i förskoleklass till Ärskurs 6.METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie, dÀr vi genomförde vÄr datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vÄr undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlÀrning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lÀr bÀttre dÄ de fÄr möjlighet att anvÀnda alla sina sinnen, de fÄr ökad förstÄelse nÀr matematiken Àr kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar nÀr de har rolig. Resultatet av undersökningen visar ocksÄ pÄ att det fanns mer laborativ matematik ute pÄ skolorna Àn vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmÀnna matematiksvÄrigheter. Bemötandet pÄverkas av mÄnga olika faktorer som till exempel andra mÀnniskors uppfattningar, vÀrderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och sprÄk mot de elever som har svenska som andrasprÄk samt med allmÀnna matematiksvÄrigheter har för betydelse i lÀrande situationer. UtifrÄn det uppkom tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen grundar sig pÄ. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr hur uppfattar pedagoger att deras sprÄkhandlingar bidrar till elevers lÀrande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers sprÄkhandlingar bidrar till deras lÀrande av matematik?Denna uppsats Àr genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig pÄ tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer Àr frÄn pedagoger och Ätta stycken intervjuer frÄn elever.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Abstract Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den vilda lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet Àr Àven att försöka förstÄ pedagogers bemötande och förhÄllningssÀtt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi vÀljer att lyfta barnens perspektiv Àr för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sÀtta oss in deras lekvÀrldar vilket vi hoppas ska leda till en större förstÄelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vÄrt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vÄrt resultat utifrÄn den. Metoden vi anvÀnt oss av innefattar bÄde intervjuer samt observationer i en förskoleklass i SkÄne och pÄ en avdelning i en förskola i Blekinge.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..