Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns nÄgra handlingsplaner att tillgÄ i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar Àven upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mÄngkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mÄngkulturellt land och vi kommer att möta mÄnga barn med rötter i andra lÀnder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollÀrare och barnskötare i förskolan.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Den hÀr undersökningen handlar om sprÄkutveckling med flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i förskolan för att arbeta sprÄkutvecklande med flersprÄkiga barn. Studien Àr en fallstudie med kvalitativt metodval, dÀr sex pedagoger intervjuats pÄ en förskola dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling, med hjÀlp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flersprÄkighet i förskolan och ansÄg att det var viktigt att anvÀnda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens sprÄk genom att samtala mycket med barnen.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva pedagogers tankar kring anmÀlningsplikten och vilka hinder som kan uppstÄ i samband med anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet ocksÄ förbereda oss inför kommande anmÀlningssituationer i vÄra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring Àmnet pÄ skolan dÀr vi gjort vÄr undersökning. VÄra huvudfrÄgor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vilka hinder kan uppstÄ vid tillÀmpning av anmÀlningsplikten? Resultaten har vi nÄtt genom litteraturstudier och intervjuer.

I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förstÄelse för hur dagens barn mÄr. Stress Àr ett aktuellt begrepp i vÄrt samhÀlle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För nÄgra Är sedan lÄg fokus pÄ vuxna och deras stress men nu ligger fokus pÄ barn och deras stress. Syftet med uppsatsen Àr att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad nÄgra barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgÄngen kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress Àr, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn Àr stressad.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie Àmnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de Àr knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar Àr tillfÀlliga eller bestÄende. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr ett kontroversiellt Àmne. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.