Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

Detta examensarbete handlar om Ă„ldersindelningar i förskolan. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det skiljer sig nĂ„got i pedagogers sĂ€tt att tĂ€nka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö beroende pĂ„ om de arbetar med en Ă„ldershomogen eller Ă„ldersheterogen barngrupp. Även allmĂ€nna skillnader och likheter i arbetssĂ€tten kommer att belysas. Undersökningens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssĂ€tten för med sig? - Finns det nĂ„gonting som skiljer de olika arbetssĂ€tten Ă„t, och i sĂ„ fall vad? För att besvara dessa frĂ„gor har tvĂ„ förskolor med olika Ă„ldersindelningar observerats och pedagoger pĂ„ förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom Ă€mnet har bearbetats.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De tvÄ andra pedagogerna Àr lÀrarna samt barnen sjÀlva. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lÀra sig saker.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Under vÄren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn pÄ en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsÀttningar. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att alla barn skall fÄ hjÀlp att kÀnna tilltro till sin egen förmÄga att tÀnka sjÀlva, handla, röra sig och lÀra sig dvs. bilda sig utifrÄn olika aspekter sÄsom intellektuella, sprÄkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska? och detta var utgÄngspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till Àmnet barn som far illa. Med utgÄngspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjÀlpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler pÄ ett barns utsatthet samt sÄ framgÄr det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta Àmne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgÄr det att pedagogerna var vÀl medvetna om sin skyldighet att anmÀla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur mÄnga pedagoger som egentligen vÄgar ta klivet till en anmÀlan.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger bemöter barnen i samlingen pÄ förskolan, fÄr pojkar och flickor olika mycket uppmÀrksammhet och Àr i sÄ fall pedagogerna medvetna om sitt sÀtt att bemöta barnen. Vi har undersökt detta genom intervjuer med tre pedagoger samt observationer av sex samlingar. Vi har sedan analyserat materialet och med hjÀlp av tidigare forskning och vÄra egna tankar och Äsikter fört en diskussion om resultatet. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte bemöter barnen sÄ som de i intervjuerna menade att de gjorde. Av intervjuerna framgick att barnen bör bemötas utifrÄn deras personlighet och behov, men av observationerna framgick att flickorna inte alls fick lika mycket utrymme som pojkarna.

Följande kartlÀggande undersökning berör omrÄdet kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet Àr att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt nÄgra barn och att utifrÄn nÄgra pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gÀllande mÄl i lÀroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. JÀmförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehÄll och den valda verksamheten dÀr kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna faststÀlla vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen Àr mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser pÄ mÄlen i lÀroplanen i relation till bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Den hÀr essÀn handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollÀrarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans lÀroplan. EssÀns kÀrna finns i relationen mellan barns tankar och idéer hÀr och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essÀ Àr att nyansera fler sÀtt att se pÄ situationer dÀr vuxna ser det som sjÀlvklart att barn Àger delaktighet och inflytande för att relativisera vÄr kunskap kring begreppens innehÄll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge bÄde barnen och sig sjÀlva makt att arbeta mer demokratiskt. EssÀn bygger pÄ en berÀttelse med tvÄ situationer frÄn min förskolas verksamhet.

Syftet med undersökningen var att studera vilken pÄverkan pedagoger anser att leken har nÀr det gÀller barns inlÀrning, samt hur de ser pÄ leken som inlÀrningsmetod. Den metod som anvÀndes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansÄg att leken har en stor betydelse för barnens inlÀrning för det handlar inte bara om att leka, utan att det Àr ett sÀtt för dem att hantera vardagen och att förvÀrva kunskap. Det Àr viktigt att tillÄta att barn fÄr leka för det Àr deras naturliga sÀtt att undersöka omgivningen. Barnen fÄr genom leken ett alternativt sÀtt att lÀra sig nya saker pÄ, nÀr inlÀrningen sker pÄ ett sÀtt som tilltalar dem.

In school today pupils come in contact with all kinds of reading books. Education of Swedish reading development sometimes contain reading books organized at different levels of difficulty, with different amount of text. The purpose of the different difficulty levels is to give the less skilled readers an easier book and stronger readers a more difficult book. The purpose with this study is to find out if the book which is classified as more difficult, in reality is the most difficult and if the book which is considered to be easier really is. To find answers to these questions I will examine previous researcher?s theories on difficulty levels in reading books.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.