Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gÄ till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli sÄ bra som möjligtfinns inskolning att tillgÄ som Àr en introduktionstid in i verksamheten. NÀr ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hÀnsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att pÄ bÀsta sÀtt bemöta barnet.SYFTE: Syfte Àr att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 Är pÄ sex olikaförskolor kan gÄ till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger frÄn förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgÄr att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska fÄ en trygg start i förskolan. Trygghet Àr nÄgot sompoÀngteras som viktigt under inskolningen.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstÄr i den pedagogiska verksamheten. Fokus har Àven lagts pÄ hur betydelsefull kommunikationen Àr i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv pÄverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas Àr betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhÄllningssÀtt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förstÄelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig pÄ metoden stimulated recall, som bestÄr av bÄde videoobservationer och intervjuer, och dÄ sett utifrÄn fem pedagogers perspektiv. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgra förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) Àr en pedagogisk metod som stimulerar sprÄkutvecklingen hos barn som inte Àr i behov av sÀrskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med kÀnd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera sprÄkutvecklingen Àven hos barn som inte bedömts vara i behov av sÀrskilt stöd.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet Àr ocksÄ att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrÄn sina förutsÀttningar och i synnerhet de barn som uppvisar svÄrigheter. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur ser pedagogerna pÄ möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svÄrigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förvÀntningar och önskemÄl har pedagogerna pÄ specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen har anvÀnts för att fÄnga pedagogernas livsvÀrldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvÀrld utgör. I livsvÀrldsansatsen gÀller att med en öppenhet studera fenomen.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger upptÀcker barn som riskerar lÀs- och skrivsvÄrigheter. Styrdokumenten talar om likvÀrdighet i undervisningen, vilket bör innebÀra en likvÀrdighet i pÄ vilka grunder extra hjÀlp ochsÀrskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet frÀmst genom att lyssna av deras talsprÄk. Det Àr svÄrt att finna tydliga regler för vilka nivÄer av sprÄksvÄrigheter som renderar uppföljning.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lÀssvÄrigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar pÄ hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnÄr mÄlen i matematik pÄ grund av att de Àr i lÀssvÄrigheter. Dessutom undersöks om elever i lÀssvÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ mÄlen i matematik samt om pedagoger tar hÀnsyn till elevers lÀssvÄrigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre grundskolor i StockholmsomrÄdet, skolÄr 1-5. Av enkÀtresultatet framgÄr att pedagogerna i regel hjÀlper elever i matematik- och lÀssvÄrigheter med lÀsningen av matematikuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, sjÀlvutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lÀrande.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i Äldrarna ett till fem Är av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.FrÄgestÀllningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstÄr fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader pÄ den fysiska kontakten utifrÄn barnens Äldrar och i sÄ fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika Äldrar i förskolan.ResultatVÄrt resultat presenterar 22 utdrag frÄn totalt 90 observationer frÄn förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat fÄ fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig Ät mellan de olika Äldersgrupperna. Vi ser att det inte Àr mÀngden fysisk kontakt som skiljer sig Ät utan typen av fysisk kontakt. Den Àr mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrÀttavisande och ledande hos de Àldre.