Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Hur ser arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn Àr i behov? Dessa Àr frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete. Syftet med vÄr undersökning var att fÄ större kunskap om vilket arbetssÀtt som anses gynnande för barn i behov av sÀrskilt stöd och grÄzonsbarn samt vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att gynna sprÄkutveckling hos dessa barn. SprÄkutveckling innehÄller mÄnga delar, motorik, ton, rytm m.m. Det Àr ett vÀldigt stort nÀt av mÄnga delar som ska samarbeta för att sprÄket ska fungera.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmÀlamisstankar om att ett barn far illa till socialtjÀnsten. Barn som utsÀtts för nÄgon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmÀrksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmÀlningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjÀlpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjÀnstens arbete kring en anmÀlan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollÀrare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

SjÀlvförtroende har alltid varit ett problem för mÄnga mÀnniskor vilket kan pÄverka deras yrkesmÀssiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stÀrka barn som har dÄligt sjÀlvförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppssprÄk och ansiktsuttryck. DÀrför Àr det viktigt att jobba utifrÄn dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjÀlpa barn att bygga upp sig sjÀlva och stÀrka deras sjÀlvförtroende.Syftet med min studie Àr att utifrÄn 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns sjÀlvförtroende. Genom att anvÀnda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in pÄ de erfarenheter som pedagogerna bÀr med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns sjÀlvförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama Àr av stor hjÀlp för barn rent generellt men framförallt för barn med dÄligt sjÀlvförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbÀttring av drama i vardagligt lÀrande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrÄn drama.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltÀtheten Àr ofta lÄg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration nÀr det gÀller att uppnÄ förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att frÀmja deras utveckling. Syftet med vÄr studie Àr att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssÀtt och organisation avverksamheten gÀllande individualisering av barns sprÄkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger pÄ sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i Äldern 3-5 Är. Resultatet av vÄr studie visar att ettarbetssÀtt för att se den enskilda individen Àr att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. KoncentrationssvÄrigheter Àr vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svÄrigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svÄrigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte fÄr det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, dÀrför fÄr förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att fÄ en förstÄelse om hur nÄgra pedagoger reflekterar kring sitt arbetssÀtt med barn som har koncentrationssvÄrigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan.Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlĂ€rningsĂ„ren. Idag Ă€r vi i samhĂ€llet medvetna om att barn mĂ„ste liksom vuxna röra pĂ„ sig för att mĂ„ bra. Forskning har Ă€ven visat att barn behöver röra pĂ„ sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen fĂ„r en positiv sjĂ€lvuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlĂ€rning i allmĂ€nhet.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Syftet med denna studie Àr att belysa tre pedagogers instÀllning till sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jÀmstÀlldhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nÄ fram till syftet har tvÄ frÄgestÀllningar utformats. BÄde observationer och intervjuer har anvÀnts som metod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnaoch för att nÄ fram till syftet. Studiens fokus Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan pedagog och barn i lÀmningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad nÀr de hÀlsade pÄ flickor och pojkar, de hÀlsade vÀlkomnande och positivt pÄ alla barnen.