Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom LÀrarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förÀndra pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik?Författare Nina AltnÀs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen bestÄr av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-vÀsendets styrdokument. Metoden vi anvÀnde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spÄr i en 3-5:a i samma skola.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie pÄ sex förskolor dÀr vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ respektive pedagogs förskola, vi anvÀnder oss av öppna frÄgor som Àr kopplade till studiens syfte.För att svara pÄ syftet formulerade vi följande frÄgestÀllningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lÀrande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lÀrandet eftersom i naturen fÄr barnen öva grovmotorik naturligt, nÀr de till exempel klÀttrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen Àr viktig och Àr en daglig aktivitet för barnen i förskolan berÀttar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar ocksÄ att det lÀrandet barnen kan fÄ inomhus i matematik gÄr bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..