Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien är att analysera samt försöka förstå och reda ut fyra pedagogers syn på den fria leken i förskolan. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilken syn har fyra pedagoger på den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader på pedagogers syn på fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad.

Bemötande av barn i behov av särskilt stöd - olika perspektiv på pedagogiskt bemötande..

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet jag vill uppnå med detta arbete är att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill även ta reda på hur en pedagog kan förbereda sig själv samt sina elever på sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vända sig om denne är i behov av extra hjälp. I litteraturgenomgången redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser även kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter beträffande barn och sorg.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med studien är att få en inblick i pedagogers uppfattningar kring de utagerande barnens agerande i förskolans miljö och vad som påverkar att barnen blir utagerande. I bakgrunden finns tidigare forskning som är gjord kring detta ämne. Vår kvalitativa studie gjordes med hjälp av fokusgruppsintervjuer i två arbetslag med tre pedagoger i varje arbetslag. Undersökningen gjordes i två olika kommuner. Vi intervjuade varje arbetslag en gång.

Syftet med den här studien är att ta del av några föräldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta personer, fyra föräldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i två olika kommuner. Utifrån genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare är av den uppfattningen att integrering fungerar bra och påverkar eleverna positivt. Både föräldrar och pedagoger är av åsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nästintill optimalt.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvårigheter. Focus är likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrågor är:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvårigheter?? Vilka synsätt utrycks, gällande vad som erbjuds i skolmiljön gällande arbetssätt/metodik och organisation?? Hur tänker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvårar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmågan?Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med två elevgrupper, fyra pedagoger och två specialpedagoger. Vid intervjuerna användes halvstrukturerade frågor.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna..

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..