Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna fÄ en förstÄelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn pÄ miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ tvÄ förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebÀr att vi hade en frÄgelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrÄgor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn Àr fingerade och kommer i texten att benÀmnas som förskolan BlÄkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan GlÀntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

VÄrt syfte Àr att undersöka om det föreligger skillnader mellan förÀldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat förÀldrar och förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor som arbetar hÀlsofrÀmjande och satsar pÄ utevistelse/utomhuspedagogik. BÄda grupperna sÄg mÄnga positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig frÀmst i instÀllningen till utfÀrder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att kÀnna tillhörighet till en plats för att kunna uppnÄ den trygghet som Àr en nödvÀndig förutsÀttning för optimal utveckling..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

This paper is about teachers ?attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ?views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger med olika antal verksamma Är arbetar med lÀsinlÀrning samt vad som styrt deras val av lÀsinlÀrningsmetod. Vi har utfört elva intervjuer med pedagoger pÄ fÀltet av vilka fem varit verksamma i maximalt fem Är samt sex i mellan 30-40 Är. I litteraturdelen beskrivs olika lÀsinlÀrningsmetoder samt vilka teorier som ligger till grund för dessa. Vi gör en analys av den nya lÀrarutbildningen för att se i vad mÄn lÀsinlÀrning ingÄr i studenternas kurser. Resultatet av vÄr empiriundersökning visar att de yngre och Àldre verksamma pedagogerna skiljer sig mer inom respektive grupp Àn sins emellan vid val av lÀsinlÀrningsmetod..

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till lÀsförmÄga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkÀter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmÄgor och fÀrdigheter hos individen sjÀlv, exempelvis bristande kommunikativ förmÄga eller svag sjÀlvkÀnsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lÀrande. Framför allt visar materialet att lÀrarens relation till barnet/eleven och förÀldrarna har stor betydelse för utgÄngen av beteendet.

Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser pÄ dess betydelse. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vÄr empiri. Arbetet Àr Àven grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger frÄn olika avdelningar eller förskolor. För att fÄ en större spridning har vi valt att genomföra studien bÄde pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har nÄgon uttalad profil.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.