Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begrÀnsningar samt hur utomhuspedagogiken pÄverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till lÀrande i vÀxelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer. FörhÄllningsÀttet bygger pÄ sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhÄllningssÀtt vilket borde vara ursprungligt för mÀnniskan. Lek och lekfullhet Àr betydelsefullt i allt lÀrande och i barns vÀrld och inom förskolans pedagogik Àr det svÄrt att skilja lek frÄn lÀrande. I leken utforskar barnen sin omvÀrld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan stÀlla detta emot den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda pÄ detta gjorde jag undersökande fallstudier, dÀr ett flertal observationer har varit utgÄngspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar Àven att detta bemötande ej Àr i enlighet med den kursplan som pedagogerna pÄ förskolan skall följa..

Syftet med vÄr studie var att fÄ syn pÄ hur tidsbegreppet anvÀnds och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes pÄ tvÄ kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för bÄde pedagoger och barn. Pedagogerna anvÀnder mÄnga olika tidsbegrepp i sin vardag, bÄde verbalt och med stöd av olika verktyg och Àr duktiga pÄ att anpassa sig till barnens mognad.

VÄrt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet Àr uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter nÄgon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, dÄ de Àr pilotskola för denna metod. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. VÄr huvudfrÄga Àr: PÄ vilka sÀtt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har Àven tre stycken underfrÄgor som Àr: Var har pedagogerna hÀmtat inspiration frÄn? MÀrker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke pÄ skolornas olika förutsÀttningar, se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och metoder? Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska Àven ta reda pÄ hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssÀtt. Vi inleder med att titta pÄ vad forskningen visar om barns lÀrande och om det tematiska arbetssÀttet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.VÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi hÀmtat frÄn Ingrid Pramling-Samuelsson som Àr en kÀnd forskare om barns lÀrande. Hon strÀvar efter en helhetssyn dÀr barn lÀr genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( EducatorsŽexperiences of special educatorsŽinstruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Hur kan specialpedagogisk handledning hjÀlpa till att utveckla verksamheten sÄ att alla barn, sÀrskilt de i behov av sÀrskilt stöd, fÄr ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrÄn sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrÄgan pÄ handledning vÀxer och framstÀlls med starkt positiva tecken. Vi stÀller oss frÄgan om det finns belÀgg för denna tro pÄ handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet Àr att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig pÄ ett holistiskt perspektiv, dÀr helhet och sammanhang Àr i fokus och tar dÀrför utgÄngspunkt i systemteori.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring och upplever pojkar som övertrÀder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. VÄr metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk poststrukturalism med hjÀlp av queerteori. VÄrt resultat visar pÄ att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrÄn deras synsÀtt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bÀrs av pojkar.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.