BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan, vilket LÀroplanen för förskolan, LpFö-98, föresprÄkar för att frÀmja lÀrandet. Bild och andra former av skapande Àr viktigt i barns liv och utveckling. Det Àr dock i processen och det fria skapandet, dÀr barnen samspelar med andra, det frÀmsta lÀrandet sker. Skapandeformerna ligger vÀldigt nÀra barnens lek, vilket Àr den centrala utgÄngspunkten för utveckling för barn i förskoleÄldern.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av bildskapande. Vi har Àven som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillÄts i verksamheten och om barn fÄr utforska material utifrÄn egna förmÄgor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att anvÀnda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vÄr förstÄelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa inskolning av smÄ barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjÀlp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkÀt som kvantitativt inslag. Intervjuerna vÀnder sig till förskollÀrare, aktiva pÄ smÄbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. EnkÀten kartlÀgger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förÀndringar i sin yrkesroll med fokus pÄ dokumentation. Hur har talet om dokumentation förÀndrats under deras Är som verksamma inom barnsomsorgen, vad Àr den bakomliggande orsaken till denna förÀndring och vad har detta för betydelse för förskollÀraryrket? Detta Àr frÄgestÀllningar som behandlas i studien som bygger pÄ tre Reggio-Emilia pedagogers berÀttelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration frÄn livsberÀttelseansatsen sÀtta in förskollÀrarnas berÀttelser i en samhÀllshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre Äldrar (1-3 Är) arbetar talsprÄksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ smÄ barns talsprÄksutveckling; sÄdan forskning har snarare handlat om de Àldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har anvÀnt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i tvÄ delstudier, för att dÀrigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, pÄ tvÄ olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollÀrare var. Den intervjuade förskollÀraren var ocksÄ den som observerades i samlingarna.

Examensarbete inom kunskapsomrÄdet matematik, avancerad nivÄ, MOA004, 15 hp  Jacob AxdorphPeter Kock Matematikverstad, lekstuga eller lÀrandemiljö?En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssÀtt.  2009                                                        Antal sidor: 28 Intresset för Àmnet matematik Àr i allmÀnhet svagt hos svenska elever, lÀgg dÀrtill att mÄnga elever pÄ grundskolans senare Är inte nÄr upp till de uppstÀllda mÄlen. I skolans styrdokument poÀngteras Àven vikten av att elever ska kÀnna lust att lÀra och att lÀrare Àr skyldiga att utforma undervisningen sÄ att detta uppnÄs. Ett sÀtt att bidra till att öka lusten att lÀra Àr att, i undervisningen, anvÀnda sig av matematikverkstad som arbetssÀtt, dÀr matematiken konkretiseras och synliggörs med hjÀlp av laborativt material. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka argument som nÄgra yrkesverksamma pedagoger anvÀnder för att motivera matematikverkstad som arbetssÀtt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument. För att pÄ kort tid fÄ in en stor mÀngd data och mÄnga olika synvinklar rörande Àmnet valde vi att anvÀnda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare Är. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att de tillfrÄgade pedagogerna och litteraturen vi undersökt Àr samstÀmmiga i argumenten vad gÀller anvÀndningen av matematikverkstaden som arbetssÀtt.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

VĂ„rt syfte var att försöka förstĂ„ hur pedagoger vid förskolor och fritidshem upplevde sin utemiljö samt hur de pedagogiskt förhöll sig till denna, och i vilken utstrĂ€ckning pedagogerna upplevde att de kunde pĂ„verka den. VĂ„r metod var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tre fritidspedagoger och tre förskolelĂ€rare. Alla intervjuade pedagoger ansĂ„g att det saknades naturmiljö pĂ„ deras utegĂ„rdar. Även frĂ„n kommunalt hĂ„ll ansĂ„gs utegĂ„rdarna vid förskolor och fritidshem vara sterila och trĂ„kiga.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begrÀnsningar samt hur utomhuspedagogiken pÄverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till lÀrande i vÀxelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer. FörhÄllningsÀttet bygger pÄ sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhÄllningssÀtt vilket borde vara ursprungligt för mÀnniskan. Lek och lekfullhet Àr betydelsefullt i allt lÀrande och i barns vÀrld och inom förskolans pedagogik Àr det svÄrt att skilja lek frÄn lÀrande. I leken utforskar barnen sin omvÀrld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan stÀlla detta emot den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda pÄ detta gjorde jag undersökande fallstudier, dÀr ett flertal observationer har varit utgÄngspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar Àven att detta bemötande ej Àr i enlighet med den kursplan som pedagogerna pÄ förskolan skall följa..