I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

SammanfattningDenna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten pÄ en förskola i södra Sverige. För att ta reda pÄ detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frÄgestÀllningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvÀndandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvÀndande i förskolan.                      UtgÄngspunkten med vÄrt arbete Àr att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma nÀrmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen pÄ förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvÀndningen gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhÄllande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebÀr att gamla medier nÀrmar sig nya medier. Det Àr genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan fÄ en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvÀndandet ur ett samhÀllsperspektiv, dÀr vÄr syn pÄ digitala tekniker pÄverkar hur samhÀllet skapar eller minskar de klyftor som kan uppstÄ mellan mÀnniskor i förhÄllande till erfarna och oerfarna anvÀndare.

Det hÀr examensarbetet handlar om vad tvÄ pedagoger pÄ respektive förskola har för syn pÄ barns lek i deras verksamhet; vad dessa tvÄ pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek Àr, samt hur deltagande pedagogen sjÀlv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat omrÄde som behandlas i examensarbetet Àr om respektive förskollÀrare anser att miljön pÄ förskolan kan pÄverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer anvÀnts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad tvÄ förskollÀrare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstÀmmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. DÀrför blev valet att behandla just den frÄgan i mitt examensarbete. En intressant jÀmförelse Àr att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna sjÀlva ser pÄ lek, och dÄ har Àven en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det pÄverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhÄller sig till leken som metod för lÀrandet. Hur de uttrycker sig och tÀnker kring begreppet och hur deras förhÄllningssÀtt kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lÀrandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nÀra relation mellan lek och lÀrande har under arbetets gÄng blivit starkt framtrÀdande inte bara i förskolan utan Àven i skolvÀrlden. VÄr empiriska del bestÄr av sex kvalitativa intervjuer i bÄde förskola och skola, dÀr förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollÀrare och lÀrare uppfattar undersökningsomrÄdet.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Det Àr viktigt att varje barn tillsammans med sina förÀldrar fÄr en varm och trygg start i förskolan. VÄrt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger pÄ förskolan vÀcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pÄgÄr kring inskolning samt frÄnvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmÄga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förstÄelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen Àr den trygga basen som barnet utgÄr ifrÄn samt den hamn som de kan ÄtervÀnda till och tanka trygghet. Pedagogen bör ocksÄ kÀnna till hur den viktiga anknytningen pÄverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi anvÀnde oss av enkÀter samt en intervju.

BAKGRUND:Kunskapsöversikt frÄn bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt utifrÄn respektive kön. Studier pÄ detta omrÄde har tidigaregenomförts mer i skolan Àn i förskolan och dÀrmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vÄr undersökning pÄförskolans arena. DÄ Odelfors kunskapsöversikt delvis stÀmmer in med vÄra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor pÄ fÀltet, har det byggt upp ett behov hos oss av att fÄ undersöka om det i dagensförskola Àr skillnad pÄ pedagogernas uppmÀrksamhet gentemot könen. Vi stÀller oss dÄ frÄgan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmÀrksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger riktar sin uppmÀrksamhet gentemot flickor och pojkar undermÄltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod med inspiration av delar frÄn den etnografiskaforskningsansatsen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..