Det hÀr examensarbetet handlar om vad tvÄ pedagoger pÄ respektive förskola har för syn pÄ barns lek i deras verksamhet; vad dessa tvÄ pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek Àr, samt hur deltagande pedagogen sjÀlv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat omrÄde som behandlas i examensarbetet Àr om respektive förskollÀrare anser att miljön pÄ förskolan kan pÄverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer anvÀnts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad tvÄ förskollÀrare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstÀmmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. DÀrför blev valet att behandla just den frÄgan i mitt examensarbete. En intressant jÀmförelse Àr att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna sjÀlva ser pÄ lek, och dÄ har Àven en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det pÄverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Det Àr viktigt att varje barn tillsammans med sina förÀldrar fÄr en varm och trygg start i förskolan. VÄrt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger pÄ förskolan vÀcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pÄgÄr kring inskolning samt frÄnvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmÄga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förstÄelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen Àr den trygga basen som barnet utgÄr ifrÄn samt den hamn som de kan ÄtervÀnda till och tanka trygghet. Pedagogen bör ocksÄ kÀnna till hur den viktiga anknytningen pÄverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi anvÀnde oss av enkÀter samt en intervju.

BAKGRUND:Kunskapsöversikt frÄn bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt utifrÄn respektive kön. Studier pÄ detta omrÄde har tidigaregenomförts mer i skolan Àn i förskolan och dÀrmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vÄr undersökning pÄförskolans arena. DÄ Odelfors kunskapsöversikt delvis stÀmmer in med vÄra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor pÄ fÀltet, har det byggt upp ett behov hos oss av att fÄ undersöka om det i dagensförskola Àr skillnad pÄ pedagogernas uppmÀrksamhet gentemot könen. Vi stÀller oss dÄ frÄgan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmÀrksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger riktar sin uppmÀrksamhet gentemot flickor och pojkar undermÄltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod med inspiration av delar frÄn den etnografiskaforskningsansatsen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna fÄ en förstÄelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn pÄ miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ tvÄ förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebÀr att vi hade en frÄgelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrÄgor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn Àr fingerade och kommer i texten att benÀmnas som förskolan BlÄkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan GlÀntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

VÄrt syfte Àr att undersöka om det föreligger skillnader mellan förÀldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat förÀldrar och förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor som arbetar hÀlsofrÀmjande och satsar pÄ utevistelse/utomhuspedagogik. BÄda grupperna sÄg mÄnga positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig frÀmst i instÀllningen till utfÀrder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att kÀnna tillhörighet till en plats för att kunna uppnÄ den trygghet som Àr en nödvÀndig förutsÀttning för optimal utveckling..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

This paper is about teachers ?attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ?views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day.