Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie Àr Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi Àr blivande lÀrare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare Är (Gt).

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers? descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the studentÂŽs functioning in aschool context.As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees? experiences described from the basis of an interview guide.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med den hÀr studien var att utifrÄn ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid mÄltider och i tamburen i förskolan. De frÄgestÀllningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmÀrksamheten riktad mot flickor och pojkar i mÄltidssituationen respektive i tamburen, med avseende pÄ de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades pÄ tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestÄende av genusteori, Skinners inlÀrningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Syftet med vÄr studie Àr att studera och problematisera pedagogers syn pÄ det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jÀmstÀlldhetsuppdrag pedagoger har att förhÄlla sig till enligt lÀroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osÀkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jÀmstÀlldhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av mÄnga hyllas sÄ finns det parallella förestÀllningar om hur fri lek Àven begrÀnsar, skapar uteslutningar och har en karaktÀr av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgÄtt ifrÄn Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en stÀndigt pÄgÄende process som formas utifrÄn de olika sociala konstruktioner som personen Àr en del av. I studien har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod dÀr vi genom intervjuer med pedagoger har fÄtt fyllig och detaljrik empiri, vilken vi dÀrefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Studiens syfte Àr att undersöka om verksamma pedagoger i förskolan tror att utomhuspedagogik Àr en trend eller nÄgot som kommit för att stanna. Vi vill Àven lyfta fram utomhuspedagogikens för- respektive nackdelar samt undersöka om utomhuspedagogiken med fördel kan anvÀndas för att uppfylla mÄlen i förskolans lÀroplan. Eftersom utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde har vi i huvudsak valt att bygga vÄrt resultat pÄ verksamma pedagogers tankar och stÀllningstaganden samt koppla till relevant litteratur. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning med uppföljande strukturerade intervjuer som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att större delen av de tillfrÄgade pedagogerna stÀller sig positiva till utomhuspedagogik.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill sÀga elever i Ärskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels nÀrmare pÄ vilken syn pÄ lÀrande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden sÄg ut, i förhÄllande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under bÄde intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som anvÀnts har transkriberats för att öka trovÀrdigheten för vÄrt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det gÄr att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lÀrande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att lÀraren har en stöttande och igÄngsÀttande roll.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att stimulera barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskoleklass. Vi ville Àven se hur pedagogerna tÀnker nÀr de vÀljer ut skönlitteratur för de tvÄsprÄkiga barnen. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer som metod dÀr vi följde fyra pedagogers arbetssÀtt i tvÄ parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framstÀlls i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ. Studiens syfte formuleras som hur framstÀlls livsstil i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ och hur kan detta innehÄll utifrÄn ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv förstÄs i relation till skolans övergripande mÄl som uttrycks i lÀroplanen Gy-11.Materialet som undersöks bestÄr av en nyproducerad lÀrobok dÀr hela materialet ingÄr i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hÀlsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i lÀroboken som motion, mÄltider, sömn, stress, umgÀnge, tobak, alkohol och droger. Till motion och mÄltider anknyts Àven kroppsideal.