Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Bakgrund:Det Àr viktigt att barn fÄr en tillgÄng till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjÀlp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika omrÄden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte Àr att belysa nÄgra pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollÀrare anvÀnder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand anvÀnder pedagogerna litteratur för attfrÀmja barns sprÄkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmÄga. BöckeranvÀnds ocksÄ i verksamheten till en viss del för att skapa förÀldrasamverkan.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Abstract Anna HÀrstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger pÄ utomhuspedagogik? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik pÄ en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lÀrande. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare inblick i hur pedagogerna pÄ just den utvalda förskolan förhÄller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för vÄr studie.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie Àr Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi Àr blivande lÀrare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare Är (Gt).

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers? descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the studentÂŽs functioning in aschool context.As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees? experiences described from the basis of an interview guide.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med den hÀr studien var att utifrÄn ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid mÄltider och i tamburen i förskolan. De frÄgestÀllningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmÀrksamheten riktad mot flickor och pojkar i mÄltidssituationen respektive i tamburen, med avseende pÄ de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades pÄ tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestÄende av genusteori, Skinners inlÀrningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Syftet med vÄr studie Àr att studera och problematisera pedagogers syn pÄ det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jÀmstÀlldhetsuppdrag pedagoger har att förhÄlla sig till enligt lÀroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osÀkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jÀmstÀlldhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av mÄnga hyllas sÄ finns det parallella förestÀllningar om hur fri lek Àven begrÀnsar, skapar uteslutningar och har en karaktÀr av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgÄtt ifrÄn Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en stÀndigt pÄgÄende process som formas utifrÄn de olika sociala konstruktioner som personen Àr en del av. I studien har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod dÀr vi genom intervjuer med pedagoger har fÄtt fyllig och detaljrik empiri, vilken vi dÀrefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Studiens syfte Àr att undersöka om verksamma pedagoger i förskolan tror att utomhuspedagogik Àr en trend eller nÄgot som kommit för att stanna. Vi vill Àven lyfta fram utomhuspedagogikens för- respektive nackdelar samt undersöka om utomhuspedagogiken med fördel kan anvÀndas för att uppfylla mÄlen i förskolans lÀroplan. Eftersom utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde har vi i huvudsak valt att bygga vÄrt resultat pÄ verksamma pedagogers tankar och stÀllningstaganden samt koppla till relevant litteratur. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning med uppföljande strukturerade intervjuer som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att större delen av de tillfrÄgade pedagogerna stÀller sig positiva till utomhuspedagogik.