Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill sÀga elever i Ärskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels nÀrmare pÄ vilken syn pÄ lÀrande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden sÄg ut, i förhÄllande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under bÄde intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som anvÀnts har transkriberats för att öka trovÀrdigheten för vÄrt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det gÄr att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lÀrande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att lÀraren har en stöttande och igÄngsÀttande roll.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att stimulera barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskoleklass. Vi ville Àven se hur pedagogerna tÀnker nÀr de vÀljer ut skönlitteratur för de tvÄsprÄkiga barnen. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer som metod dÀr vi följde fyra pedagogers arbetssÀtt i tvÄ parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framstÀlls i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ. Studiens syfte formuleras som hur framstÀlls livsstil i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ och hur kan detta innehÄll utifrÄn ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv förstÄs i relation till skolans övergripande mÄl som uttrycks i lÀroplanen Gy-11.Materialet som undersöks bestÄr av en nyproducerad lÀrobok dÀr hela materialet ingÄr i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hÀlsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i lÀroboken som motion, mÄltider, sömn, stress, umgÀnge, tobak, alkohol och droger. Till motion och mÄltider anknyts Àven kroppsideal.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrÄn den typ av krigsföring som vi Àr vana att se den, exempelvis under andra vÀrldskriget dÀr reguljÀra förband stred mot varandra med de allierade pÄ ena sidan fronten och axelmakterna pÄ den andra. I dagens konflikter Àr nyttjandet av irreguljÀra förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljÀra förband mÄste strida pÄ helt andra villkor och omstÀndigheter Àn förut.Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som anvÀndes av den amerikanska underrÀttelsetjÀnsten var nÄgot som inte hade prövats tidigare. TyvÀrr gav dessa metoder inte det underrÀttelsevÀrde som det var tÀnkt till en början men frÄgan stÄr fortfarande kvar hur dessa metoder pÄverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmÄga.Syftet med denna uppsats Àr att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix anvÀnde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljÀra styrkor samt om det finns nÄgot stöd gentemot dessa metoder i militÀrteorin.I uppsatsen anvÀnds en teoriprövande fallstudie dÀr David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmÄgor dÀr varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frÄgestÀllningen.Denna uppsats visar pÄ att de effekter Operation Fenix hade pÄ de irreguljÀra mostÄndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gÀllande Counterinsurgency Warfare..

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun. Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans lÀroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda pÄ vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. Dessutom har det pÄ senare tid pÄgÄtt en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebÀr.Forskning visar att pedagoger snarare förstÀrker Àn motverkar traditionella könsmönster och att det beror pÄ mÀnniskors egen tolkning av vad det innebÀr och att vi pÄverkas av vÄr förestÀllning om hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara.