Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltÀtheten Àr ofta lÄg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration nÀr det gÀller att uppnÄ förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att frÀmja deras utveckling. Syftet med vÄr studie Àr att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssÀtt och organisation avverksamheten gÀllande individualisering av barns sprÄkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger pÄ sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i Äldern 3-5 Är. Resultatet av vÄr studie visar att ettarbetssÀtt för att se den enskilda individen Àr att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ syn pÄ hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. DÄ jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor Àr nÄgot som ligger i tiden och genomsyrar Àven samhÀllets syn pÄ kvinnor respektive mÀn, fann vi det intressant att forska vidare inom detta Àmne. För att fÄ möjlighet att ta reda pÄ detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen pÄ en förskola som bestÄr av sex avdelningar. För att fÄ en sÄ sanningsenlig bild som möjligt valde vi att bÄde utgÄ frÄn ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebÀr att mÀnniskors avsikter och intentioner kan yttra sig bÄde i sprÄket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstÄs.

Mitt syfte Àr att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, dÄ jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan vÀlja pÄ. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet Àr nÄgot alla ska fÄ och att vara en del i gruppen Àr en sjÀlvklarhet. De kÀmpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas dÀr för de barn som har en resurs knuten till sig.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med BalthazarlÄdan som ett fÀrdigdefinierat material innehÄllande enkla kemiska experiment. Det fÀrdigdefinierade materialet, BalthazarlÄdan innehÄller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspÀnning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer sÄ har svar pÄ följande frÄgor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett fÀrdigdefinierat material, en lÄda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrÄn ett fÀrdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det fÀrdigdefinierade materialet som en inspirationskÀlla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med BalthazarlÄdan pÄ olika sÀtt, antingen genom barnens intressen eller för att fÄ barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser mÄnga fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrÄn BalthazarlÄdan.

Den hÀr studien handlar om pedagogens roll i muntligt berÀttande i förskolan utifrÄn Merleau- Pontys livsvÀrldsteori dÀr kroppen Àr central. Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra pedagogers agerande i deras muntliga berÀttande; hur de anvÀnder kroppssprÄk, mimik, röst men Àven hur de anvÀnder rekvisita nÀr de berÀttar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berÀttande anvÀndes observation som metod. TvÄ pedagoger har observerats vid tre olika tillfÀllen, och en av pedagogerna observerades vid tvÄ tillfÀllen med tvÄ olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utstrÀckning anvÀnder sig av bÄde kroppssprÄk och mimik, Àven om rösten anvÀnds allra mest. Pedagogerna anvÀnder Àven sin blick för att fÄnga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt Àr viktigt för att fÄ barnen att lyssna och fokusera pÄ sagan..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestÄende av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn pÄ trygghet, och vad som krÀvs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhÄllningssÀtt inom lÀrarlaget, förÀldrakontakt samt ett positivt bemötande. NÄgra slutsatser som gÄtt att utlÀsa Àr att samhÀllsförÀndringar pÄverkat bÄde trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförstÄelsen kring den.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och grundskola förhÄller sig till och arbetar med konflikthantering men ocksÄ fÄ en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi anvÀnde oss av tvÄ datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men pÄ förskolan sÄ gÄr pedagogerna pÄ tidigare erfarenheter samt improviserar beroende pÄ hur konflikten ser ut och vilka barn som Àr involverade.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för pedagogers tankar kring arbete i Äldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lÀrare som alla har erfarenheter bÄde av Äldersblandade och Äldershomogena klasser. LÀrarna arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Den ena skolan arbetar inte lÀngre Äldersblandat utan har valt att gÄ tillbaka till Äldershomogena klasser. Resultatet visade det bÄde finns fördelar och nackdelar med Äldersblandade klasser.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers instÀllning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de anvÀnder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund dÀr olika begrepp som Àr centrala för studien kommer att belysas med hjÀlp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger dÀr Ätta var kvinnor och en var man för att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har ocksÄ observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna som Àr; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor Ät utomhus? Sammanfattningsvis visar studien pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt och hur de introducerar leksaker pÄverkar hur och vad barnen vÀljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstÄnd mot genusarbete samt försöker förklara motstÄndet utifrÄn socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar med skolans Àldre Äldrar. Samtliga lÀrare var engagerade i genusarbete pÄ sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var tvÄ former av motstÄnd som kollegor och skolledning utövade. En svÄrare form av motstÄnd visade sig vara tillmötesgÄende motstÄnd ? dÄ motstÄndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i sjÀlva verket lÄter det bero.