Den hÀr studien handlar om pedagogens roll i muntligt berÀttande i förskolan utifrÄn Merleau- Pontys livsvÀrldsteori dÀr kroppen Àr central. Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra pedagogers agerande i deras muntliga berÀttande; hur de anvÀnder kroppssprÄk, mimik, röst men Àven hur de anvÀnder rekvisita nÀr de berÀttar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berÀttande anvÀndes observation som metod. TvÄ pedagoger har observerats vid tre olika tillfÀllen, och en av pedagogerna observerades vid tvÄ tillfÀllen med tvÄ olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utstrÀckning anvÀnder sig av bÄde kroppssprÄk och mimik, Àven om rösten anvÀnds allra mest. Pedagogerna anvÀnder Àven sin blick för att fÄnga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt Àr viktigt för att fÄ barnen att lyssna och fokusera pÄ sagan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med BalthazarlÄdan som ett fÀrdigdefinierat material innehÄllande enkla kemiska experiment. Det fÀrdigdefinierade materialet, BalthazarlÄdan innehÄller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspÀnning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer sÄ har svar pÄ följande frÄgor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett fÀrdigdefinierat material, en lÄda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrÄn ett fÀrdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det fÀrdigdefinierade materialet som en inspirationskÀlla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med BalthazarlÄdan pÄ olika sÀtt, antingen genom barnens intressen eller för att fÄ barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser mÄnga fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrÄn BalthazarlÄdan.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestÄende av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn pÄ trygghet, och vad som krÀvs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhÄllningssÀtt inom lÀrarlaget, förÀldrakontakt samt ett positivt bemötande. NÄgra slutsatser som gÄtt att utlÀsa Àr att samhÀllsförÀndringar pÄverkat bÄde trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförstÄelsen kring den.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och grundskola förhÄller sig till och arbetar med konflikthantering men ocksÄ fÄ en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi anvÀnde oss av tvÄ datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men pÄ förskolan sÄ gÄr pedagogerna pÄ tidigare erfarenheter samt improviserar beroende pÄ hur konflikten ser ut och vilka barn som Àr involverade.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för pedagogers tankar kring arbete i Äldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lÀrare som alla har erfarenheter bÄde av Äldersblandade och Äldershomogena klasser. LÀrarna arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Den ena skolan arbetar inte lÀngre Äldersblandat utan har valt att gÄ tillbaka till Äldershomogena klasser. Resultatet visade det bÄde finns fördelar och nackdelar med Äldersblandade klasser.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers instÀllning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de anvÀnder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund dÀr olika begrepp som Àr centrala för studien kommer att belysas med hjÀlp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger dÀr Ätta var kvinnor och en var man för att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har ocksÄ observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna som Àr; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor Ät utomhus? Sammanfattningsvis visar studien pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt och hur de introducerar leksaker pÄverkar hur och vad barnen vÀljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstÄnd mot genusarbete samt försöker förklara motstÄndet utifrÄn socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar med skolans Àldre Äldrar. Samtliga lÀrare var engagerade i genusarbete pÄ sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var tvÄ former av motstÄnd som kollegor och skolledning utövade. En svÄrare form av motstÄnd visade sig vara tillmötesgÄende motstÄnd ? dÄ motstÄndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i sjÀlva verket lÄter det bero.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i pedagogers tankar om lÀsstundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lÀrande i förskolan. Men Àven vilka tankar de har om hur man genom att anvÀnda skönlitteratur pÄ ett aktivt och pedagogiskt sÀtt kan stimulera barns utveckling och lÀrande.  I studien ingÄr kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt pÄ förskolorna och vi förde fÀltanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lÀsstunden, arbetssÀtt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. UtifrÄn studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att höglÀsning och skönlitteratur har en given plats pÄ förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur Àr viktigt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. Som metod anvÀnds observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i tvÄ förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har tvÄ pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad pÄ grund av kön, men det rÄder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.