VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Titel: Pedagogers förhÄllningssÀtt till inomhusmiljön Författare: Bozica Möller och Katja Ferragamo Nyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio Emilia Handledare: Nils Andersson Examinator: Mia Karlsson.

Forskning visar att det Àr viktigt för barn i förskoleklass att fÄ sprÄklig stimulering i sin vardag. I vÄr studie jÀmförde vi tvÄ pedagogers sprÄkstimulerande arbete i tvÄ förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de föresprÄkade. DÀrför observerade vi naturliga situationer i tvÄ förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. JÀmförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den sprÄkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av nÄgra pedagogers erfarenheter av och instÀllningar till alternativa verktyg, nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter med frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg anvÀnds nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ vilket sÀtt kan alternativa verktyg frÀmja lÀrandemöjligheter nÀr det gÀller elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i anvÀndningen av alternativa verktyg? .

Pedagogers syn pÄ pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förÀndrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rÀttigheter. Studiens syfte Àr att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn pÄ de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrÄn dessa. FrÄgestÀllningen som Àr framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren pÄverkar fritidspedagogers syn pÄ flickor och pojkar samt om de arbetar för jÀmstÀlldhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras Àven tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn pÄ pojkar och flickor.

Abstract Arbetets art: C-uppsats i barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal:40 Titel: Pedagogers syn pÄ vilket stöd som ges barn med DAMP i förskolan. Författare: Malin Persson och Malin Rosquist Handledare: Ann-Sofi RÄstam Datum 2005-12-15 Bakgrund: Vi har utgÄtt frÄn Gillbergs teori om DAMP samt Freltoftes och Juuls teorier om vilket stöd man som pedagog kan ge barn med DAMP. Debatten angÄende diagnostisering eller ej mellan forskarna Gillberg och KÀrfve tas Àven upp. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att komma till insikt om det finns likheter och/eller skillnader mellan ett lÄginkomst omrÄde och ett höginkomstomrÄde i Malmö gÀlland pedagogers syn pÄ stöd som ges barn med DAMP i förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers genusarbete och jÀmstÀlldhetsarbete i fritidshemmet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka mÄl med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrÄn könstillhörighet pÄ fritidshemmet? Detta Àr en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jÀmstÀlldsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssÀtt kring genus och jÀmstÀlldhetsarbete pÄ fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar pÄ ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.