En studie om sex pedagogers tankar och förhÄllningssÀtt pÄ barns försök till ansvar.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra pedagogers instÀllning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som anvÀnts för att fylla uppsatsens syfte Àr enkÀtundersökning med sex pedagoger pÄ en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ en annan. EnkÀtstudien var ett första steg i undersökningen och vÀckte nya frÄgor. Dessa frÄgor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat pÄ att pedagogerna bÄde ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsÀtten har olika argument som styrker deras förhÄllningssÀtt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte har de rÀtta förutsÀttningarna att delta i barnens lek.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra barns syn pÄ pedagogens deltagande i leken pÄ förskolan. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jÀmföra de olika perspektiven. Dessa tvÄ perspektiv jÀmförs slutligen i en analys. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn dÄ pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger dÄ de deltar i leken? Studien bygger pÄ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

Abstract NÀslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhÄllningsÀtt till begreppen fattigdom och klass utifrÄn ekonomiskt skilda omrÄde. Resultaten utifrÄn analysen visar att fattigdom Àr svÄrt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom Àr Àven relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvÀndigt för en skÀlig levnadsstandard.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.