Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Syftet med mitt arbete Àr att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lÀrande pÄ en gymnasiesÀrskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lÀrmiljö för sina elever? AnvÀnder de sig av nÄgra sinnliga lÀrmetoder och i sÄ fall hur? Min metod bestÄr bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgÄngsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar pÄ gymnasiesÀrskolan kan ses som en god praktik dÀr fenomen som individuella mÄl, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lÀrande, upplevelse, synliggörande samt att lÀra av varandra Àr centrala och viktiga delar.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

NÀr tonÄringar utvecklar sin syn pÄ sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvÀrldens stöd och vÀgledning. Denna period av en mÀnniskas liv prÀglas av upptÀckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förstÄelse som bidrar till att de fattar hÀlsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hÀlsa och Àr sÄledes en sjÀlvklar arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsÀmnen pÄ olika högstadieskolor i tvÄ kommuner.

I denna studie belyses pedagogers syn pÄ olikheter och om synen kan hÀrledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan pÄverka pedagogers syn, sÄsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhÀllsnormer och styrdokument. KlasslÀrarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven Àr en frÄgestÀllning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn pÄ olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsÀtt pÄverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsÀttet belyses och diskuteras.

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra hur elever och pedagoger ser pÄ de konflikter de stöter pÄ i skolorna och om de har samma Äsikter kring vad en konflikt egentligen Àr. Eftersom begreppet konflikt har mÄnga olika definitioner har jag valt att redovisa nÄgra som Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstÄr Àr kommunikation, nÄgra viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring pÄ hur mÀnniskor kommunicerar har jag ocksÄ inkluderat.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan. För att fÄ en inblick i arbetssÀtten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet höglÀsning, vad de ser för syfte med höglÀsning samt hur de upplever sitt arbete med höglÀsning.Resultatet visar att höglÀsningen Àr en vanligt förekommande aktivitet, som kan se vÀldigt olika ut, dÀr de flesta av pedagogerna har planerade höglÀsningstillfÀllen men att höglÀsningen ocksÄ sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfÀllen. Oavsett om höglÀsningen Àr planerad eller spontan höglÀsning sÄ anvÀnder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer Àven pedagogers syn pÄ val av litteratur dÀr de Àven betonar vikten av att barnen fÄr vara med att vÀlja litteratur.  I diskussionen framhÄller jag att samtliga informanter Àr eniga om att höglÀsningen fyller mÄnga funktioner, dÀribland barnets sprÄkutveckling.                                               .