Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta anvÀnds iförskolor. Enligt vÄr uppfattning Àr dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av Àmne bestÀmdespÄ grund av vÄrt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete Àr att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpÄ tre förskolor, om nÀr och hur den anvÀnds, samt vad pedagogerna uttrycker för primÀrtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och Àr en kvalitativ studie sombaseras pÄ intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrÄn tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar pÄ att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapÄ det som har hÀnt, samt att visa nuet. De menar Àven att man genom pedagogiskdokumentation kan fÄ syn pÄ helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sÀtt att arbeta, frÀmst handlar det om tidsaspekten..

Syftet med denna studie Àr att belysa tre pedagogers instÀllning till sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jÀmstÀlldhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nÄ fram till syftet har tvÄ frÄgestÀllningar utformats. BÄde observationer och intervjuer har anvÀnts som metod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnaoch för att nÄ fram till syftet. Studiens fokus Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan pedagog och barn i lÀmningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad nÀr de hÀlsade pÄ flickor och pojkar, de hÀlsade vÀlkomnande och positivt pÄ alla barnen.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrÄgor. Studiens ansats Àr feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förstÄelsen för sprÄkligt burna vÀrden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar pÄ hur elever förstÄr sig sjÀlva, andra och förhÄller sig till varandra. Vi har för syfte att nÄ och synliggöra strukturer. För att uppnÄ syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Vilka diskurser rörande genusfrÄgor kan utlÀsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlÀsta diskurserna förstÄs i förhÄllande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Syftet med min undersökning Àr, att med utgÄngspunkt frÄn pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver ocksÄ olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallÀrare och tvÄ stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar pÄ att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero pÄ olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende Àr ofta komplexa och att det Àr svÄrt att definiera orsaken.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Pedagogers perspektiv pÄ en lÀrande innemiljö.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hÀnsyn tas till barns integritet i dokumentationen. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn pÄ barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄr undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frÄgestÀllningar. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lÀrare, bÄde med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lÀrare med inriktning mot de tidiga skolÄren.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet anvÀndes tre frÄgestÀllningar: Vad menar pedagoger kÀnnetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn pÄverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsÀttningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju anvÀndes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsÀttningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsÀtt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgÀnglighet i alla situationer och att stÀndigt utgÄ frÄn barnets behov för att frÀmja barnets kÀnsla av trygghet.

Denna undersökning bygger pÄ 14 pedagogers tankar om ÄtgÀrden kvarsittning. Syftet Àr att undersöka vilket alternativ som Àr bÀst för barn; att gÄ om eller att inte gÄ om och diskutera ÄtgÀrden kvarsittning. PÄ grund av att det inte finns forskning inom Àmnet i Sverige har jag till största delen utgÄtt frÄn forskning frÄn andra lÀnder. Eftersom jag önskar ta reda pÄ pedagogers tankar har jag anvÀnt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika Äsikter om nÀr, hur, varför och pÄ vem ÄtgÀrden ska tillÀmpas.