Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen är mycket central i pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter.

Detta examensarbete innefattar Montessoripedagogikens skapande och utveckling samt en beskrivning av Montessorimaterielen men även förtydligande av begreppet genus kopplat till förskolan. Syfte med detta arbete är att ur ett genusperspektiv beskriva Montessorimaterielens användande under arbetspassen på en Montessoriförskola. De empiriska undersökningarna utfördes under fem veckor på en avdelning med 21 barn i åldrarna 3-5 år. Tre pedagoger har även ingått som informatörer i undersökningen. Metoderna som användes var strukturerade intervjuer och observationer.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: ?De tar kort på mig när jag var utklädd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I don´t know the reason?Children´s opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl sagor som andra berättelser.

Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar.