Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt från en undersökning som jag gjorde på en grundskola för de tidigare skolåren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete där värdegrunden och samverkan med föräldrar stod i fokus, för att vända en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i årskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fånga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegångarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha föräldrarna med sig i värdegrundsarbetet.

Vårt syfte är att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssätt och metoder som är viktiga för att stimulera barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. I vår bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning säger om det utvalda ämnet, skriftspråksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie där frågorna var förutbestämda men där det fanns utrymme för följdfrågor. Vi intervjuade två pedagoger som arbetar i två olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gäller barnens skriftspråksutveckling i förskoleklass.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Pedagogers vision är att alla elever ska få uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvärre inte ut så för alla. För många elever handlar skolans vardag om att man är en osynlig elev, någon som ingen annan ser och vars enda mål är att komma in i gemenskapen.    Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta område.Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap är när någon inte känner grupptillhörighet eller är delaktig på samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de är bristande social kompetens såsom olika kommunikationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna främst arbetar med gruppstärkande samarbetsövningar för att främja trygghetskänslan hos eleverna..

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Syftet med vårt vetenskapliga arbete är att undersöka hur elever i årskurs ett ser på sin läsinlärning, samt vilka föreställningar lärare har om elevers läsinlärning. Forskningsbakgrunden presenteras under följande rubriker: lärandeteorier, barns lärande, läsinlärning, förutsättningar för god läsning samt ett urval av läsinlärningsmetoder. Semistrukturerade intervjuer tillämpades i inhämtandet av kvalitativa data. Respondenterna består av fyra lärare och sexton elever. I resultat- och analysdelen sammanfattas intervjuerna och resultatet från de två respondentgrupperna jämförs.

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten.

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet..