I Lpfö 98 (Lärarförbundet, 2001: 28) står det att det är förskolans skyldighet att främja barnens modersmål och det svenska språket. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på om Pedagogerna arbetar i förskolan med att främja barnens första ? och andraspråk och i så fall hur. En kartläggning av Skolverket (2003) visade att stödet för de tvåspråkiga barnen inom förskolan var en stor brist. Med min undersökning ville jag följa upp kartläggningen för att se om något har hänt på detta område efter denna.

Syftet med denna studie är att belysa hur Pedagogerna uttrycker sina tankar kring förutsättningarna för barn att lära sig flera språk i förskolan och hur de kopplar dessa tankar till den praktiska verksamheten. Studien visar hur pedagoger praktiskt kan arbeta med språk, dels vad som kan främja barnens språkutveckling. Vidare ger den en bild av hur forskningen ser på flerspråkighet i förskolan. Till grund för denna kvalitativa studie ligger en undersökning utförd med metoden Self report, där Pedagogerna fått uttrycka sina tankar och erfarenheter kring användandet av främmande språk i förskolan. Studien genomfördes på sju förskollärare.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är: Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande? Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att Pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, Pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att Pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att Pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker Pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker Pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har Pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur Pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka Pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur Pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien Pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland Pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos Pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos Pedagogerna sinsemellan.

De särskilda undervisningsgrupperna ifrågasätts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istället så har fler av de elever som kommit till en särskild undervisningsgrupp från sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gått ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Jag ville även ta reda på hur Pedagogerna från de särskilda undervisningsgrupperna såg på denna integrering.

Syftet med denna studie var att undersöka Pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i två frågeställningar som sökte svar på vad Pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt på vad Pedagogerna baserar eventuella förändringar i inomhusmiljön. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Vi har utgått ifrån den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpå vi använt oss av kommunikation som medel för att ta del av Pedagogernas livsvärld och hur de tänker kring det valda ämnet. Resultatet redogör för de fyra Pedagogernas uppfattningar.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att Pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla Pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver Pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande.

Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur Pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera Pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet. Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar Pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när Pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess.