Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att Pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som Pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning Pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov Pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja Pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 ? 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att Pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress.

Syftet med studien är att undersöka hur Pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur Pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att Pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att Pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att Pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att Pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

SyftetSyftet med studien belyser hur några lärare i en förskoleverksamhet resonerar om hinder och möjligheter när det gäller barns flerspråkighet. Följande frågeställningar är centrala i undersökningen: ? Vilken syn på barns språkutveckling har Pedagogerna?? Hur anser Pedagogerna att man bäst utvecklar barns tvåspråkighet? MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuar. Åtta stycken intervjuer med förskolepedagoger på två olika förskolor ligger till grund för undersökningen.ResultatResultatet visar att alla de intervjuade Pedagogerna anser att språk och språkutveckling är av stor betydelse och därför ges stor plats i verksamheten. Språklig stimulans i vardagen framhålls som extra viktigt.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: ? Vad anser Pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? ? Var anser Pedagogerna att matematiken finns? ? Hur arbetar Pedagogerna med matematiken i förskolan? Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet.

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser Pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar Pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder Pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever Pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade Pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

Vårt syfte med studien var att få och skapa förståelse för hur Pedagogerna i en förskoleklass förstår och uppfattar arbetet med konflikthantering för att främja elevers trygghet och lärande. De forskningsfrågor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever Pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar Pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker Pedagogerna ett behov av utveckling inom området konflikthantering, vad i så fall? Vilken samhörighet upplever Pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lärande? Studien är byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lärande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vår studie visar är att Pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svårt, då det dagligen uppstår mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rätta verktygen för att kunna handskas med dem på ett konstruktivt sätt. I den dagliga verksamheten arbetar Pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och Pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur Pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och Pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har Pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver Pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och Pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och Pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om Pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur Pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar Pedagogerna vid fri lek? Skapar Pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur Pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande Pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur Pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har Pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur Pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser Pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att Pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att Pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära..

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån Pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser Pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur Pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som Pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka Pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad Pedagogerna har svarat i enkäten.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar Pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser Pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i Pedagogernas klassrum. Resultaten visar att Pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till Pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser Pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att Pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med Pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver Pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har Pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om Pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande Pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..