Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers användning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar från förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla Pedagogerna använder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken används oftast vid högläsningsstunderna och några av Pedagogerna ansåg att de använder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla Pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig Pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder Pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos Pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer Pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar Pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser Pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att Pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade Pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt Pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av Pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar Pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med Pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att Pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar Pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av Pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att Pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som Pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ?fördröjd uppmärksamhet?, d.v.s.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer Pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar Pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser Pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att Pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur Pedagogerna upptäcker och synliggör barnens matematik på förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i våra närområden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfällen. I de observerade undersökningstillfällena upptäcktes mycket matematik hos Pedagogerna, trots att/fastän Pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll på med. Samtliga pedagoger var noga med att använda rätt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur Pedagogerna uttrycker sig om sitt användande av matematiken, men att de i observationerna ändå använde sig av metoder som liknade varandra.

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur Pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger Pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur Pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort kvalitativa intervjuer.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur Pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur Pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser Pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser Pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar Pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de Pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att Pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar Pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att Pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur Pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att Pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska Pedagogerna arbeta väldigt nära barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om hur Pedagogerna inom förskolan arbetar med språkutveckling. Vi har inriktat oss på barn med utlänsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat använder sagoläsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flerspråkiga barn. På våra frågor vad gäller deras arbetssätt. Det visade sig att Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex.

AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda på hur, och i vilka situationer Pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjälp av intervjuer, både muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes på två förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att Pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.