Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur Pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa Pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:? Hur definierar Pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?? Vad är Pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?? Var uppfattar Pedagogerna att mest konflikter uppstår?? Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt Pedagogerna?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.Resultatet visar på att Pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever Pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver Pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser Pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att Pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver Pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger Pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt Pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att Pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som Pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Syftet med vår studie var att undersöka hur Pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd Pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att Pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur Pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av Pedagogerna genom att Pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att Pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn Pedagogerna har. Detta innebär att i de fall Pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall Pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet..

Syftet med studien är att beskriva och analysera förskolepedagogers syn på naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger på två olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar på en uppfattning om att naturen är viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och Pedagogerna har en stor förståelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade Pedagogerna skiljer sig deras resurser åt vilket påverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från Pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska Pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån Pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt Pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.Resultatet visar att Pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att Pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov..

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (Pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur Pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser Pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar Pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad Pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade Pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att Pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att Pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som Pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av Pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan Pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar Pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att Pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal.