Studien inriktar sig på ämnet kompetensutveckling för Pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 Pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra Pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken kompetensutveckling är det som efterfrågas av Pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser Pedagoger och rektorer på varandras ansvar för Pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på Pedagogernas möjlighet att påverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda.

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 Pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga Pedagoger anser att sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat. Resultaten av svaren från Pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler Pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd socker, frukostens sockerinnehåll har minskat och att socker påverkar hälsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna. .

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några Pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar Pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma Pedagoger. Resultat visar att Pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt Pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 Pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att Pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga Pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka Pedagoger, föräldrar och barns tankar om den fria leken i förskolan. Jag vill även titta på hur Pedagogerna jobbar, med hjälp av de leksaker som köps in, för att inspirera barnen till lek..

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och Pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och Pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever Pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser Pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med Pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har Pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande.

Alla Pedagoger möter någon gång elever som har primära koncentrationssvårigheter. Många står frågande och söker efter ett förhållningssätt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den här studien var att undersöka hur Pedagoger arbetar med elever, som har primära koncentrationssvårigheter och är utåtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien på de elever, som inte är diagnostiserade. I litteraturgenomgången beskrivs vad primära koncentrationssvårigheter är och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och även motorikens betydelse för koncentrationen.

Syftet med vår studie var att undersöka vad Pedagoger har för syn gällande jämställdhetsmålen i läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur Pedagoger arbetar för att uppnå jämställdhetsmålen. Det kommer även framföras vilka möjligheter och utmaningar Pedagoger finner när det gäller att uppnå jämställdhetsmålen..

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i Pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande Pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många Pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan Pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad Pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan..

Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar Pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua Pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på Pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de Pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. ?.

Syftet med arbetet var att studera hur Pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma Pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos Pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur Pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar Pedagoger konflikter i förskolan dels mellan Pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att Pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att Pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att Pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från Pedagogernas sida.

Vår uppsats innehåll är hur man som pedagog kan gå till väga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krävs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar också upp olika tillvägagångssätt Pedagoger och blivande Pedagoger kan använda sig av. Uppsatsen innehåller enkätundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrågor till tre olika Pedagoger, hur de ställer sig till undervisning om Förintelsen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i Skåne vet om Förintelsen och hur mycket tid som läggs ner på undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har Pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur Pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med Pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.