Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva Pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade Pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt Pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser Pedagogers tankar kring inskolningen.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma Pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra Pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma Pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma Pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar Pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur Pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla Pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg Pedagogerna använder sig av.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur Pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera Pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade Pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går Pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur Pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken Pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig Pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med Pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3..

Det finns en stor utmaning i hur Pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r Pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder Pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av Pedagogerna? N?r anser Pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r Pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur Pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem Pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga Pedagoger arbetar metakognitivt.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma Pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex Pedagoger intervjuades. Resultatet visar att Pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga Pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna Pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra Pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop Pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick Pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att Pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade Pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror Pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv Pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv Pedagoger är överrens om att Pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta Pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma Pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med Pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de Pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda Pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen..

?Vi arbetar inte med det här? En studie om begreppet dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur Pedagoger ser på dyslexi i förskolan. Författarna har stött på Pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om Pedagoger upptäcker dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna studie är att undersöka synen hos Pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla språket för elever inom särskolan. Vi har valt att rikta vår forskning till Pedagoger i särskolan eftersom vi tror att de Pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jämfört med vad som annars är brukligt inom grundskolan. I vår undersökning har vi använt oss av en enkät som genom email skickades ut till Pedagoger som arbetar inom särskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar på enkäten, valde vi att använda oss av personliga intervjuer istället. Resultatet grundar sig på fem intervjuer med Pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser Pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att Pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Detta arbete ämnar undersöka hur Pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga Pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.