Sökresultat:
4984 Uppsatser om Pedagoger - Sida 56 av 333
Lärare lär IKT : På väg mot en tillgänglig skola
Syftet med studien var att undersöka hur Pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra Pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att Pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.
Den fysiska miljöns betydelse för elevers lärande
Examensarbetet handlar om hur Pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på Pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen.
Upptäcka, Utforska och Uppleva Utomhus - en studie hur pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.
BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos Pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade Pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts.
Talsvårigheter: Förskollärares arbetsmetoder
Syftet med denna studie är att få en vidgad förståelse för hur Pedagoger i förskolan arbetar med barn som har talsvårigheter. Studien utgår ifrån två frågeställningar, vad innebär talsvårigheter hos barn? och vilka arbetsmetoder använder förskollärare vid talsvårigheter hos barn? Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med fyra verksamma Pedagoger inom förskolan. Pedagogerna som deltog i studien arbetar i olika kommuner i Sverige. Det material som intervjuerna gav kunde kodas och kategoriseras i fem olika kategorier.
Drama i Förskoleklasser : Ur pedagogernas synvinkel
Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra Pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.
Barn från utsatta miljöer
Abstract
Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem Pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn.
Lärarutbildningen, Malmö Högskola
Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler Pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa.
Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer.
Frågeställningen är:
Hur förstår och hanterar Pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer?
Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem Pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att Pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.
Naturutomhusmiljön som pedagogiskt klassrum : Möjlighet eller svårighet i grundskolans tidigare skolår?
Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning Pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder Pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.
Daglig fysisk aktivitet: så arbetar skolorna i en mindre
kommun i Sverige
Syftet med undersökningen var att ta reda på och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland Pedagoger på samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen få inspiration till arbetssätt som vi kan ha nytta av i vårt arbete som blivande Pedagoger. Vår förhoppning var att också att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssätt. I vårt resultat har vi kommit fram till att många skolor endast utnyttjar en bråkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebära i undervisningen.
Små kryp och barn med spring i benen : Hur de yngsta barnen upptäcker djur samt hur pedagoger i förskolan bemöter barns tidiga utforskande av djur
Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning Pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio Pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..
Specialpedagogik : En intervjustudie om pedagogers uppfattningar om deras profession
?Syftet med vårt examensarbete är att studera Pedagogers uppfattningar om lärarprofessionen utifrån perspektiven allmän lärarutbildning i förhållande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gällande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vår studie. För att ta reda på Pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, på verksamma Pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i två urvalsgrupper, beroende på utbildning. Resultatet påvisar att nyutexaminerade Pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingår i deras grundutbildning. Pedagoger med lång yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingått i deras grundutbildning.
Matematik på ett lustfyllt sätt i meningsfulla sammanhang : - Hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta med grundläggande taluppfattning
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att Pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.
Att synliggöra det osynliga - dokumentation i förskolan
Sammanfattning/abstract
Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman Pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som Pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med Pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, Pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.
Läs- och skrivsvårigheter i det dagliga skolarbetet
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande Pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för Pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..
Skönlitteratur i historieundervisningenEn undersökning om hur pedagoger i årskurserna 3-5 använder skönlitteratur i historieundervisningen
Uppsatsen bygger på en empiriskt kvalitativ undersökning. I denna uppsats fokuserar vi på fyra Pedagogers syn på historiemedvetande och deras åsikt om hur skönlitteraturen kan påverka elevers historiemedvetande. Vi har genom intervjuer undersökt hur fyra Pedagoger arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen i årskurserna 3-5 samt vilket syfte de har med detta. Undersökningen har också omfattat frågor om vilka fördelar respektive nackdelar Pedagogerna ser med användandet av skönlitteratur och läromedel i historieundervisningen.Uppsatsen innehåller en forskningsbakgrund där vi tar upp olika forskares syn på historiemedvetande, skönlitteratur i historieundervisningen samt vad styrdokumenten uttrycker kring ämnet. Den empiriska undersökningen grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.
En kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling - Loppet är inte kört, men hälften vunnet
BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som Pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade Pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :? Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt Pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad är gemensamt i Pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar.