Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma Pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på Pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med Pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar Pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar Pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn Pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som Pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I Pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

Studien belyste Pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att Pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och Pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och Pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur Pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om Pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till dyslexi hos barn utifrån några specialPedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som Pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialPedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialPedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ?språktänk?.

Vi har arbetat med anmälningsplikten för Pedagoger. Inom detta berör vi när det räknas som att ett barn far illa, hur en anmälan görs och hur socialtjänsten går tillväga de behandlar en anmälan. Vi har undersökt vad verksamma Pedagoger och lärarstudenter kan om anmälningsplikten. Regeringens proposition om den nya lärarutbildningen säger att lärarstudenter bör vara insatta i FN?s barnkonvention för att kunna försvara barnens rättigheter i skola och samhälle.

AbstractSyftet med undersökningen är att se hur Pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.Vi har intervjuat fyra Pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskturval av Pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuadePedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att ikursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade Pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de harsamma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för attuppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att Pedagogernaanvänder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade Pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssätt.Ämnesord: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta.

Detta examensarbete handlar om vad några Pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika Pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra Pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken Pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens Pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsområdet har väckts genom våra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och läsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi ämnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och Pedagoger i de olikalässtunderna.SYFTE:Undersökningens syfte är att ta reda på hur barn och Pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lässtunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan påverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med Pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och Pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns både likheter och skillnader i de olikaverksamheterna när det gäller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalässtunder. En av likheterna är att samtliga Pedagoger som intervjuades är överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för användandet av böcker. De menar att både barn ochPedagoger inspireras till att vilja använda böckerna om den fysiska miljön är inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se är hur tillgängliga böckerna är i de olika verksamheterna.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal Pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur Pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser Pedagogers syn på barns lärande.

I denna studie problematiseras huruvida Pedagoger använder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien är att studera hur Pedagoger agerar när det uppstår konflikter i deras förskolemiljö. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nå vårt syfte. Vi har använt oss av två frågeställningar. När uppkommer svårigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier använder sig Pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger på en fenomenologisk ansats.

I vårt arbete har vi undersökt inställningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda Pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt om de använder sig av det i sin verksamhet, hur de i så fall använder sig av det och om de är medvetna om att det är pedagogiskt drama de använder sig av. Vi har också haft för avsikt att försöka tydliggöra för läsaren vad pedagogiskt drama innehåller. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra Pedagogerna. I vår litteraturgenomgång definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förståliga.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på Pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra Pedagoger samt observationer av Pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga Pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder Pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om Pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de Pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter Pedagoger har på barns rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om Pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och Pedagoger.