Syftet med arbetet var att ta reda på hur Pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua Pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.Alla Pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga Pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur Pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda Pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är Pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och Pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur Pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur Pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio Pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur Pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar Pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser Pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur Pedagoger hanterar barnens konflikter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex Pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med Pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att Pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de Pedagogerna på den andra för skolan.

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande Pedagoger. Frågeställningar -Hur ser Pedagoger respektive specialPedagoger på barn i behov av särskilt stöd? -Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt Pedagoger och specialPedagoger? -Hur kan Pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer. Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive Pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och Pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och Pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

SammandragI förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur Pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur Pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidsPedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidsPedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna Pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som Pedagoger..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur Pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och Pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för Pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även Pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma Pedagoger på lärande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa Pedagoger vid användandet av utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna Pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur Pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och Pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar Pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton Pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt.

Denna rapport presenterar resultatet av en enkätundersökning som gjorts i 18 förskolor samt intervjusamtal med fem verksamma Pedagoger inom förskolan. Detta har sedan sammanställts för att besvara på forskningsfrågorna; vilka böcker väljer Pedagogerna ut och hur väljs dessa ut, i vilken omfattning används litteraturen i förskolan och slutligen vilket förhållningssätt har Pedagogerna till hbt-litteratur för barn..

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur Pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur Pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot Pedagoger som arbetar med tre- till femåringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang..