En intervjustudie har gjorts om vad Pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken Pedagoger med olika inriktningar fritidsPedagoger, specialPedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos Pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos Pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer Pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att Pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det är och varför samverkan mellan Pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. Utifrån litteraturstudien utformades en enkät som skickades ut till 64 Pedagoger och 15 rektorer i Skellefteå kommun, av dessa utskick fick vi svar från 20 Pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att långt ifrån alla verksamheter använder sig av samverkan och att ännu fler inte utvärderar den. Vi fann dock att de som använder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som Pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för Pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick Pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån Pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick Pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor.

Syftet med detta arbete är att belysa Pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rädsla att våga tala. Det resoneras även mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebär ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlåtenhetens känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs.

Detta är en intervjustudie gjord med elva Pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolePedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur Pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med Pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att Pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur Pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som Pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med Pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att Pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser Pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke..

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ?det finns jättemycket luckor, att de inte förstår?.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat Pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

Vårt övergripande syfte med detta arbete är att ta reda på vilket sätt drama, enligt ett antal Pedagoger, kan ha en positiv inverkan på tryggheten hos elever. Genom våra teoretiska studier har vi fått resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten. I våra empiriska studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att ta reda på vårt syfte. Vi använde oss av intervjuer med fyra olika Pedagoger, samt av observationer på fyra barngrupper vid tre tillfällen, där man medvetet använder sig av drama i undervisningen. Även våra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på Pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt Pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar Pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser Pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 10-12 åringar läser. Det är av stor vikt är att se vilka orsaker som påverkar valet. Det är även av intresse att se hur Pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt läsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att läsa och hur Pedagoger och andra vuxna bäst kan stimulera elevers läsintresse. En enkätundersökning på 126 elever i årskurs fyra och fem har använts för att få reda på mer om elevers läsvanor.Utifrån resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr läsvalet och att i stort sett alla tillfrågade läser kapitelböcker minst ett par gånger i veckan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap Pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog.

Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de Pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva Pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med Pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet.

En studie som är baserad på intervjuer med Pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka Pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, Pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio Pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Pedagoger kan främja motivationen till lärande hos elever i inlärningssvårigheter. Studien är uppbyggd på nio intervjuer varav fem är med elever och fyra är med Pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrån deras erfarenheter av inlärningssvårigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrån deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrån deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.