Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några Pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har Pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver Pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur Pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt Pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma Pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma Pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma Pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidsPedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma Pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp Pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta Pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att Pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som Pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om Pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju Pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att Pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka Pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan Pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser Pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och Pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 Pedagoger. Studien visar att Pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som Pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem Pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 Pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga Pedagoger anser att sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat. Resultaten av svaren från Pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler Pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd socker, frukostens sockerinnehåll har minskat och att socker påverkar hälsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna. .

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilka situationer Pedagoger främjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen inställning till matematik kommer attpåverka detta. Undersökningen tog plats på tre olika förskolor där sju Pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frånlunchtillfällen där man exempelvis delar frukt, vid uteleken där barnen hoppar hage eller vidpåklädningen när barnet överväger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrämjas bäst genom att Pedagoger gör den till något roligt som intresserar barnen och ligger påderas nivå därtill tar till sig deras åsikter och önskemål. Det visade sig också att en pedagogmed mer positiv inställning till matematik finner det lättare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma Pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex Pedagoger intervjuades. Resultatet visar att Pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga Pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur Pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex Pedagoger.Resultatet av intervjuerna från Pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

I läroplan för förskolan står att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar både sitt modersmål och det svenska språket. Ett sätt att stödja dessa barns modersmål är att aktivt använda de flerspråkiga Pedagoger som arbetar på förskolan. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur flerspråkiga Pedagoger använder sitt modersmål i arbetet på förskolan. Men också att undersöka hur användandet av modersmålet påverkar de barn som har samma modersmål som pedagogen.Fem flerspråkiga Pedagoger har intervjuats om hur de använder sin flerspråkighet på förskolan. Frågorna har utgått från Pedagogernas arbetssätt med barnen, föräldrarna och hur de arbetar för att stärka barnens modersmål.Resultatet visar att Pedagogerna anser att de använder sitt modersmål vid många olika situationer på förskolan.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur Pedagoger tänker kring lekens betydelse förbarns utveckling, Pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 Pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att Pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse Pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur Pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser Pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför Pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser Pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma Pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 Pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att Pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till Pedagoger, framför allt för Pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till Pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .