Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och Pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och Pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med Pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex Pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att Pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt Pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att Pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

Syftet med denna undersökning är att studera hur några Pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser Pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de Pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med Pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade Pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen.

Detta arbete handlar om Pedagogers förhållningssätt till styrdokumenten samt arbetssätt för barns läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste årskurser. Arbetes problemprecisering är att undersöka hur olika Pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god läs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade Pedagogerna på många sätt uppfyller styrdokumentens målsättningar och intentioner men själva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma Pedagoger har det framkommit att det inte finns en ´allenasaliggörande´ metod att arbeta utifrån när barnen ska lära sig att läsa och skriva. Viktigt är att en god språklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrån den ska kunna knäcka läs- och skrivkoden..

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på Pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur Pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta Pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade Pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella Pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att Pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur Pedagoger kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där Pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolår 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan från årskurs 1 går att använda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det är nödvändigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga Pedagoger använder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer också fördelarna med att använda sig av skönlitteratur istället för traditionella läromedel.

Bakgrund: Som blivande Pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur Pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa Pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan Pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av Pedagoger använde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vår bakgrund har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat ämnet barnlitteratur både ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika Pedagogernas inställning till användandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda Pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med år 3. Även observationer genomfördes i den miljön där pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan Pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken Pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att Pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur Pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur Pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot Pedagoger som arbetar med tre- till femåringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang..

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem Pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur Pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda Pedagoger. Studien visar att Pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga Pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER Pedagoger SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad Pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa Pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som Pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

I denna studie belyser vi hur Pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika Pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebär att deltagande Pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet på de frågor som ställdes. Pedagogernas svar har därefter jämförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader på bland annat Pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur användningen av bildämnet sker i verksamheterna. Studien belyser även hur den skapande miljön ser ut på förskolorna samt materialets tillgänglighet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper Pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos Pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma Pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika Pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att Pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.