Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Syftet med vår rapport var att studera och analysera hur aktiva pedagoger på ett fritidshem uppfattar sitt arbete med jämställdhet. Forskningsfrågorna vi ställde oss var hur pedagogerna uppfattar att de aktivt arbetar med jämställdhet och hur pedagogerna uppfattar att barnens agerande har ändrats i och med jämställdhetsarbetet. Utifrån dessa forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med förskollärare, två kvinnliga och en manlig som arbetar på ett fritidshem i en kommun i Norrbotten. I resultatet och analysen redogör vi för våra tolkningar utifrån de intervjuade pedagogernas svar, samt de observationer vi gjorde på fritidshemmet. Resultatet visar att pedagogernas jämställdhetsarbete är en viktig del för att läroplanens värdegrund ska komma att genomföras i fritidshemmets verksamhet.

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling..

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..