Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt.

Syftet är att beskriva effekter på förskolebarns kommunikativa förmåga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod användes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju föräldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar främjande på förskolebarns kommunikativa förmåga. Vid införandet kom även förskolebarnens utveckling av lärande inom andra områden att gynnas. Föräldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skärpt fokusering och ökad koncentrationsförmåga.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: ? Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande? ? På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? ? Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl.

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet..

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Studien syftar till att kontrollera åldern på kartmaterial som grundskolan har att tillgå i geografiundervisningen samt få kännedom om hur pedagoger ser på materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nå ett för Luleå kommun generellt och allmängiltigt resultat. Rådata har insamlats med enkät- och observationsmetoder. Undersökningen kan således ses både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet påvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersätts idag med praktisk matematik. Eleverna får en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohälsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund ställs frågorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkätundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gärna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och väder hindrar. Pedagogerna exemplifierar många moment lämpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..